Hot om rysk revolution

2023 04 19

Ryska gruppen Arga Patrioter hotar med revolution om landet drar tillbaka sina trupper från Ukraina.

Den ultranationalistiska gruppen vill fortsatt se militär närvaro i Ukraina,  rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War).

Därför har gruppen argumenterat för revolution ifall Ryssland skulle inleda fredsförhandlingar eller dra tillbaka trupper.

Donetsk tidigare pro-ryska guvernör, Pavel Gubarev, är en av gruppens medlemmar. Han anser att en revolution är nödvändig för att Ryssland ska gå segrande ur kriget. 

– Ryssland kan inte vinna kriget utan en revolution, antingen inifrån regeringen eller samhället. Oligarker, agenter, etniska maffian och nationalistiska separatister kommer inte gå med på en reformation av institutionerna för att stödja krigsinsatsen, säger Gubarev enligt ISW.

Reella hot eller tomma löften

Pavel Gubarevs trovärdighet ifrågasätts av bland annat den före detta officeren Igor Girkin. Numera militärbloggare och politisk nationalist.

– Gubarevs åsikter representerar inte majoriteten av Arga Patrioter. Varje revolution börjar med en kupp från toppen och det är inget Gubarev eller hans anhängare har någon chans till eftersom ingen har starka kopplingar till Kreml, framhåller Girkin.

Georgiy Fedorov, ledare för den västvänliga ideella organisationen Civil Solidaritys, konstaterar att det politiska läget kan utvecklas i olika riktningar beroende på hur det går i kriget.

Fedorov menar att om Ukraina är framgångsrika så kommer chanserna för förändring i Kreml vara större.

– Däremot konstaterar han att det är osannolikt att Putin skulle förlora makten under de politiska förändringarna, även om vissa regioner och maktpersoner förbereder ett sådant utfall, skriver ISW. 

Tidigare hot mot Putin

Den här sidan har tidigare rapporterat om hot mot Putins ställning som ledare efter den så kallade Pentagonläckan.

I ett av de läckta dokumenten framgår det att två av Putins närmaste män, försökte sabotera kriget i Ukraina. Rysslands nationella säkerhetsrådssekreterare Nikolaj Patrusjev och den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov.

De två topparna ska ha konspirerat för att avsätta Putin medan han behandlades för påstådd cancer i början av mars.

Bland annat beordrade Gerasimov en truppförflyttning till södra Ukraina, som var ogynnsam för ryska militären.

LÄS MER: Två toppnamn försöker störta Putin från makten

Foto: A. Jawfox resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen