Hot om attentat mot Sverige – Säpo bekräftar

2023 02 08

Säkerhetspolisen (Säpo)  ser en ökning av antalet attentatshot mot Sverige.

Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

– Den senaste tidens händelseutveckling med hot som riktas mot Sverige och svenska intressen är allvarlig och påverkar Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisen ser en ökning av antalet attentatshot i underrättelseflödet, framhåller Säpo.

Utvecklingen innebär att Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för våldsbejakande islamism globalt.

– Säkerhetspolisen samverkar nära partners nationellt och internationellt i vårt arbete att skydda den nationella säkerheten och bedömer löpande hotet. Situationen efter den senaste tidens händelser är problematisk, skriver myndigheten.

Koranbränningen utlösande faktor

En utlösande faktor till den ökade hotbilden är koranbränningen som skedde utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

– Reaktionerna efter bland annat koranbränningen i januari har varit omfattande, skriver Säpo.

Säkerhetspolisen bedömer att aktionen varit hotdrivande och att säkerhetsläget i Sverige har försämrats som en del av detta.

– Detta ska ses i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i omvärlden och händelser som den internationellt uppmärksammade LVU-kampanjen som riktas mot den svenska socialtjänsten, uppger myndigheten.

Följer utvecklingen

Säpo understryker att de följer utvecklingen noga.

– Säkerhetspolisen hanterar löpande information om attentatshot som riktas mot Sverige och svenska intressen utomlands och agerar för att avvärja och förhindra dessa, understryker myndigheten.

Säpo har inte fattat beslut om någon förändring av terrorhotnivån. Den är dock fortsatt på en förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala.

– Terrorhotnivån baseras på en långsiktig bedömning, vilket innebär att om utvecklingen fortsätter över tid kan en höjning av terrorhotnivån komma att ske, framhåller Säkerhetspolisen.

Foto: Säpo

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Ung kvinna försvunnen – polisen går ut med bild

2026 01 08

En ung kvinna har anmälts försvunnen.

Kvinnan, som är i 18-årsåldern, sågs senast i centrala Uddevalla i tisdags.

Samma dag inledde polisen en massiv sökinsats med flera resurser. Bland annat används drönare och hundar i insatsen.

– Under onsdagskvällen inkom ny information som gjorde att ett sökområde kunde etableras i terrängen söder om Uddevalla, framhåller polisen i ett uttalande.

Sökinsatsen fortsätter under torsdagen. Det finns i nuläget ingen misstanke om brott.

Signalement och bild

Polisen vädjar nu till allmänheten om hjälp. 

Myndigheten har gått ut med flera signalement på kvinnan. Det handlar om följande:

- Kvinnan har långt mellanblont hår

- Hon är cirka 166 centimeter lång

- Vid försvinnandet var hon klädd i jeans och en brun tröja

Polisen har också publicerat en bild på kvinnan.

Se bilden genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Uppmanas kontakta polisen

Den som sett kvinnan eller har information som kan leda till att hon hittas uppmanas att kontakta polisen på numret 114 14.

– Är läget akut ringer du 112, skriver polisen.

SE BILDEN HÄR (LÄNK TILL POLISENS HEMSIDA)

FAKTA: Polisens sökinsatser

- Varje år genomför polisen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

- Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar.

- Polisen kan vid behov även ta hjälp av polisens insatsresurser eller andra myndigheter och organisationer, exempelvis Försvarsmakten.

- Polisen samlar information om den försvunna personen och tar fram en individuell profil. Den hjälper polisen att söka på rätt sätt och på rätt plats.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ:

Storbank höjer räntorna

Bekräftat: Nya körkortsregler från 15 januari

Foto: Arkivfoto MarcusOscarsson.se
Text: Redaktionen

8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen