Höjer utskälld skatt – tvärsemot vallöfte

2024 10 31

För andra året i rad höjer regeringen elskatten.

Från och med 1 januari höjs elskatten med 1,5 öre per kWh.

Det rapporterar SVT Nyheter.

Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen.

Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen och i valrörelsen försäkrade högerpartierna att man tänkte sänka elskatten.

– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.

Liberalerna och Kristdemokraterna lovade också sänkt elskatt.

Men nu höjs elskatten igen. Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den alltså med 1,5 öre per kWh.

Det innebär att elskatten har höjts med 12 procent på två år.

Prioriteringsfråga

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarar höjningen. Hon hävdar att regeringens ambition om sänkt elskatt kvarstår, men att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.

– I budgetprioriteringar så har de gjort det, säger hon till SVT

– Vi fokuserar mest på det som bidrar till ett stabilt elsystem som skapar förutsättning för att nå netto nollutsläpp till 2045. Men att sänka elskatten är fortfarande något som vi strävar efter.

Utskälld skatt

Elskatten är hårt kritiserad.

Branschorganisationen Energiföretagen är en av många kritiker.

– Det här motverkar förstås elektrifieringen av fordonsflottan och gör att incitamenten att gå över till laddbara fordon minskar. Det motverkar förutsättningarna att nå klimatmålen till 2040, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Thornström pekar även på att skattehöjningarna blir en dyr historia för svenska elkonsumenter.

Totalt har regeringen höjt skatten med fyra miljarder för svenska elkunder.

– Det innebär att ungefär halva elräkningen för hushållen och många företag nu utgörs av skatter och avgifter och att andelen ökar. Samtidigt blir det billigare att använda fossila bränslen. För andra budgeten i rad prioriteras bensin- och dieselskattesänkningar samtidigt som beskattningen av både elproduktion och elanvändning ökar.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen