Höjer utskälld skatt – tvärsemot vallöfte
2024 10 31
För andra året i rad höjer regeringen elskatten.
Från och med 1 januari höjs elskatten med 1,5 öre per kWh.
Det rapporterar SVT Nyheter.
Elskatten höjs automatiskt som en del av indexuppräkningen.
Tidöpartierna har tidigare lovat att pausa indexeringen och i valrörelsen försäkrade högerpartierna att man tänkte sänka elskatten.
– Om Damberg (dåvarande finansminister, reds anm) inte klarar av att sänka elskatten kan jag ta över, framhöll finansminister Elisabeth Svantesson (M) innan valet 2022.
Liberalerna och Kristdemokraterna lovade också sänkt elskatt.
Men nu höjs elskatten igen. Förra året höjdes den med 4,5 öre per kWh och vid årsskiftet höjs den alltså med 1,5 öre per kWh.
Det innebär att elskatten har höjts med 12 procent på två år.
Prioriteringsfråga
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) försvarar höjningen. Hon hävdar att regeringens ambition om sänkt elskatt kvarstår, men att behovet av att lösgöra pengar till stora satsningar på elsystemet har vägt tyngre.
– I budgetprioriteringar så har de gjort det, säger hon till SVT
– Vi fokuserar mest på det som bidrar till ett stabilt elsystem som skapar förutsättning för att nå netto nollutsläpp till 2045. Men att sänka elskatten är fortfarande något som vi strävar efter.
Utskälld skatt
Elskatten är hårt kritiserad.
Branschorganisationen Energiföretagen är en av många kritiker.
– Det här motverkar förstås elektrifieringen av fordonsflottan och gör att incitamenten att gå över till laddbara fordon minskar. Det motverkar förutsättningarna att nå klimatmålen till 2040, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.
Thornström pekar även på att skattehöjningarna blir en dyr historia för svenska elkonsumenter.
Totalt har regeringen höjt skatten med fyra miljarder för svenska elkunder.
– Det innebär att ungefär halva elräkningen för hushållen och många företag nu utgörs av skatter och avgifter och att andelen ökar. Samtidigt blir det billigare att använda fossila bränslen. För andra budgeten i rad prioriteras bensin- och dieselskattesänkningar samtidigt som beskattningen av både elproduktion och elanvändning ökar.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
