JUST NU: Höjer tonläget mot Ryssland

2022 04 11

Det bekräftar utrikesminister Ann Linde (S) efter måndagens möte med medlemsländernas utrikesministrar.

– Vi har tagit ett steg när det gäller kol, men vi måste gå vidare också. Framförallt när det gäller olja, säger Ann Linde till SR Ekot.

Nytt tonläge

Regeringen har framfört att Sverige  är för sanktioner från EU som slår mot rysk export av kol, olja och gas.

Samtidigt har Sverige tidigare utryckt en förståelse för de länder som har ett stort beroende av rysk energi.

Men under dagens toppmöte i Luxemburg ska den svenska utrikesministern ändrat tonläge och istället krävt hårdare sanktioner, erfar SR.

Sjätte sanktionspaket dröjer

EU har precis beslutat om ett femte sanktionspaket mot Ryssland. Det innehöll ett köpstopp av rysk kol.

Unionen diskuterar just nu detaljerna i ett sjätte sanktionspaket, som EU snart väntas presentera. Paketet kan enligt flera medier innehålla sanktioner mot den ryska oljesektorn, som inbringar betydligt större inkomster än den ryska kolsektorn.

Enligt utrikesministrarna från Irland, Nederländerna och Litauen arbetar EU med ett oljeembargo mot Ryssland, erfar Reuters.

Flera länder är kritiska

Varje vecka betalar EU-länderna flera miljarder euro för import av rysk olja och gas. Pengar som kan användas av Ryssland för att finansiera kriget i Ukraina.

Trots detta faktum är flera EU-länder fortsatt kritiska till att strypa importen av olja och gas från Ryssland. Länder som Tyskland, Ungern och Österrike är oroade över att ett stopp skulle slå hårt mot deras ekonomier.

Sådana sanktioner kan således dröja. Det krävs ett enat EU för att stoppa importen.

Inget snabbt beslut

– Det kommer inte att vara ett snabbt beslut uppfattar jag det som. Men vi ligger på. Jag uppskattar också att det finns flera länder som ligger på eftersom detta är så viktigt, säger Ann Linde till SR.

Foto: President of Russia Office resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen