Höjer priserna – trots Riksbankens varning

2024 03 26

Riksbanken har varnat för att företags prissättningsbeteende riskerar att elda på inflationen.

I slutet av februari betonade vice riksbankschef Martin Flodén att företagens prissättningsbeteende måste hålla en rimlig nivå och varnade för en situation där ”företagen tycker att de måste ha full kompensation för kostnadsökningar”.

– Hittills har vi sett företagen kompensera sig i hög utsträckning för kostnadsökningar, till skillnad från löntagare som inte har kunnat göra det. Det normala är att företagen inte fullt ut, utan bara delvis för över kostnadsökningar till konsument, sa Flodén till Di.

”Varningsklocka”

De senaste fyra månaderna har dock företagens prisplaner fallit tillbaka, vilket bidragit till att inflationen pressats nedåt.

Nu syns dock ett trendbrott i statistiken.

Det visar Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer.

Enligt mätningen uppger tjänsteföretagen att försäljningspriserna väntas öka framöver. Förväntningarna på prishöjningar är numera återigen högre än normalt inom sektorn, rapporterar KI.

Robert Bergqvist, chefsekonom vid storbanken SEB, höjer ett varningens finger.

– Tjänstepriserna är en varningsklocka. Riksbanken har upprepat att prisbeteenden utgör potentiell uppåtrisk för inflationen, framhåller han i ett uttalande.

Positiv trend

Trots kommande prishöjningar så uppvisar hushållen en ökad optimism i sina förväntningar på Sveriges ekonomi de kommande tolv månaderna.

Enligt KI:s konjunkturbarometer steg hushållens konfidensindikator med 4,5 enheter i mars till 87,5.

– Samtliga frågor i indikatorn steg förutom hushållens syn på utvecklingen av den egna ekonomin de senaste tolv månaderna, som är oförändrad jämfört med föregående månad, framhåller myndigheten.

Vidare uppger KI att den ekonomiska återhämtningen tar sin början slutet av 2024.

– Konjunkturen börjar återhämta sig i slutet av året men det dröjer till 2026 innan lågkonjunkturen är över, fastslår myndigheten.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redkationen

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 03

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 03

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen