Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Alla ledamöter i riksdagen får klirr i kassan.

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs 

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nordkorea lovar att stödja nytt storkrig

2025 09 08

Nordkorea har lovat att stödja ett nytt storkrig, enligt uppgifter.

Förra veckan träffades flera av världens diktatorer i Peking i samband med en stor militärparad.

Förutom Kinas diktator Xi Jingping, närvarade också Vladimir Putin – och Nordkoreas diktator Kim Jong-un.

Nu varnar Sydkoreas enighetsminister för att Nordkorea i samband med mötet har lovat att stödja ett nytt storkrig i Asien.

”Löfte om att stödja invasion”

Sydkoreas enighetsminister Chung Dong-young menar att Nordkoreas diktator Kim Jong-un har gett Kina ett mycket obehagligt löfte i samband med mötet i Peking, rapporterar Korea Times.

Enligt ministern har Nordkorea troligtvis lovat att stödjas Kinas potentiella invasion av Taiwan.

Nordkoreas statliga nyhetsbyrå uppger att Kim Jong-un lovade att stödja Kinas ansträngningar för att ”försvara sin suveränitet, territoriella integritet och utvecklingsintressen".

Sydkoreas enighetsminister tror sig veta vad det betyder.

– Med andra ord kan detta översättas som ett löfte om stöd för en potentiell invasion av Taiwan, säger enighetsminister Chung Dong-young, enligt tidningen.

Samtidigt tros Nordkorea ha ställt ett stenhårt krav på Kina – för att över huvud taget delta vid den omtalade militärparaden i Peking.

LÄS OCKSÅ: Rysk vd hittad död - utan huvud

Ställer hårt motkrav på Kina

Enligt Sydkoreas enighetsminister tyder mycket på att Kim Jong-un ställde ett villkor för att delta vid militärparaden förra veckan:

Kina får inte uppmana Nordkorea till kärnvapennedrustning.

Nordkorea tros ha krävt att ett mål om kärnvapennedrustning inte skulle nämnas i samband med militärparaden och mötet mellan diktatorerna.

I redovisningen av vad mötet handlade om nämns ingenting om kärnvapennedrustning på Koreahalvön, trots att Kina konsekvent har uppmanat till det vid fyra tidigare toppmöten under 2018-19, enligt tidningen.

– Jag förmodar att Kim Jong-un starkt kan ha krävt att kärnvapennedrustning inte skulle nämnas, som ett villkor för att han skulle närvara vid militärparaden, säger Chung Dong-young.

LÄS OCKSÅ: USA ställer ultimatum - då slår vi till mot Putin

Foto: Stefan Krasowski, Wikimedia Commons 

Text: Redaktionen