Både inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari – den högsta höjningen på nio år.

– Det är klart att det är ett välkommet tillskott till inkomstpensionen och pensionärernas ekonomi. Så det här är mycket positivt, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Sveriges Radio Ekot.

700 kronor extra

Ökningen på fyra procent baseras på Pensionsmyndighetens beräkningar.

Konkret innebär det att den som exempelvis har 17 000 kronor i pension kommer att kunna se fram emot 700 kronor extra varje månad.

Dessutom ökar pensionärernas köpkraft utifrån budgetprognosen som visar en inflation på 1,7 procent under 2025.

Även gruppen med garantipension, de som jobbat mindre eller haft lägre lön, får mer pengar. Den höjningen är dock inte lika stor – uppräkningen stannar på 2,6 procent.

För den pensionär som har både inkomst- och garantipension landar höjningen mellan 2,6 och fyra procent.

"Ska löna sig att arbeta"

Uppräkningen innebär också att skillnaden mellan de som har inkomstpension respektive garantipension ökar. 

Ett välkommet besked, enligt Anna Tenje.

– Det är en väldigt viktig princip och handlar om hela legitimiteten med pensionssystemet. Att man ska arbeta och göra rätt för sig och att det ska löna sig att arbeta, säger socialförsäkringsministern.

Räknas om varje år

Varje år räknas pensionen automatiskt om mot olika typer av index som speglar pris- och löneutvecklingen i samhället.

Inkomstpensionen följer löneutvecklingen och inför det här året ökade den med en procent, enligt Pensionsmyndigheten.

När det gäller garantipensionen baseras uppräkningarna istället på prisutvecklingen. Ökningen inför 2024 låg på 9,1 procent.

– Andra förändringar som påverkar storleken på din pension är till exempel om du får ny eller ändrad pension från annat land eller om Skatteverket har fastställt ny pensionsgrundande inkomst, förklarar Pensionsmyndigheten.

Foto: J. Aquino

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen