Högsta pensionshöjningen på nio år – så mycket pengar blir det

2024 10 21

Från och med årsskiftet höjs den vanliga pensionen i Sverige.

Både inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari – den högsta höjningen på nio år.

– Det är klart att det är ett välkommet tillskott till inkomstpensionen och pensionärernas ekonomi. Så det här är mycket positivt, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Sveriges Radio Ekot.

700 kronor extra

Ökningen på fyra procent baseras på Pensionsmyndighetens beräkningar.

Konkret innebär det att den som exempelvis har 17 000 kronor i pension kommer att kunna se fram emot 700 kronor extra varje månad.

Dessutom ökar pensionärernas köpkraft utifrån budgetprognosen som visar en inflation på 1,7 procent under 2025.

Även gruppen med garantipension, de som jobbat mindre eller haft lägre lön, får mer pengar. Den höjningen är dock inte lika stor – uppräkningen stannar på 2,6 procent.

För den pensionär som har både inkomst- och garantipension landar höjningen mellan 2,6 och fyra procent.

"Ska löna sig att arbeta"

Uppräkningen innebär också att skillnaden mellan de som har inkomstpension respektive garantipension ökar.

Ett välkommet besked, enligt Anna Tenje.

– Det är en väldigt viktig princip och handlar om hela legitimiteten med pensionssystemet. Att man ska arbeta och göra rätt för sig och att det ska löna sig att arbeta, säger socialförsäkringsministern.

Räknas om varje år

Varje år räknas pensionen automatiskt om mot olika typer av index som speglar pris- och löneutvecklingen i samhället.

Inkomstpensionen följer löneutvecklingen och inför det här året ökade den med en procent, enligt Pensionsmyndigheten.

När det gäller garantipensionen baseras uppräkningarna istället på prisutvecklingen. Ökningen inför 2024 låg på 9,1 procent.

– Andra förändringar som påverkar storleken på din pension är till exempel om du får ny eller ändrad pension från annat land eller om Skatteverket har fastställt ny pensionsgrundande inkomst, förklarar Pensionsmyndigheten.

Foto: J. Aquino

Text: Redaktionen

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 06

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen