Högsta pensionshöjningen på nio år – så mycket pengar blir det

2024 10 21

Från och med årsskiftet höjs den vanliga pensionen i Sverige.

Både inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari – den högsta höjningen på nio år.

– Det är klart att det är ett välkommet tillskott till inkomstpensionen och pensionärernas ekonomi. Så det här är mycket positivt, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Sveriges Radio Ekot.

700 kronor extra

Ökningen på fyra procent baseras på Pensionsmyndighetens beräkningar.

Konkret innebär det att den som exempelvis har 17 000 kronor i pension kommer att kunna se fram emot 700 kronor extra varje månad.

Dessutom ökar pensionärernas köpkraft utifrån budgetprognosen som visar en inflation på 1,7 procent under 2025.

Även gruppen med garantipension, de som jobbat mindre eller haft lägre lön, får mer pengar. Den höjningen är dock inte lika stor – uppräkningen stannar på 2,6 procent.

För den pensionär som har både inkomst- och garantipension landar höjningen mellan 2,6 och fyra procent.

"Ska löna sig att arbeta"

Uppräkningen innebär också att skillnaden mellan de som har inkomstpension respektive garantipension ökar.

Ett välkommet besked, enligt Anna Tenje.

– Det är en väldigt viktig princip och handlar om hela legitimiteten med pensionssystemet. Att man ska arbeta och göra rätt för sig och att det ska löna sig att arbeta, säger socialförsäkringsministern.

Räknas om varje år

Varje år räknas pensionen automatiskt om mot olika typer av index som speglar pris- och löneutvecklingen i samhället.

Inkomstpensionen följer löneutvecklingen och inför det här året ökade den med en procent, enligt Pensionsmyndigheten.

När det gäller garantipensionen baseras uppräkningarna istället på prisutvecklingen. Ökningen inför 2024 låg på 9,1 procent.

– Andra förändringar som påverkar storleken på din pension är till exempel om du får ny eller ändrad pension från annat land eller om Skatteverket har fastställt ny pensionsgrundande inkomst, förklarar Pensionsmyndigheten.

Foto: J. Aquino

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

”Blackouts” i Ryssland – har nått St. Petersburg

2026 03 22

Kreml intensifierar restriktionerna mot ryska medborgare.

Under den senaste tiden har många rapporter kommit om Kremls restriktioner gällande Rysslands populäraste meddelandeapp – Telegram.

Samtidigt kommer uppgifter om internet-blackouts i landet.

Nu framgår att de omfattande internetproblemen har nått Rysslands näst största stad, St. Petersburg, rapporterar Kyiv Independent.

Har nått St. Petersburg

Mobila internetavbrott ökade kraftigt i staden på söndagen.

Detta enligt spårningstjänster på nätet och rapporter från lokala invånare.

Rapporterna kommer i samband med att Kreml infört ett nytt ”vitlistesystem” som endast tillåter åtkomst till regeringsvänliga sociala medier, nyhetskanaler och officiella statliga webbplatser.

“Betydande ökning”

Webbplatsen Downdetector, som spårar avbrott i internettjänster världen över, har registrerat en “betydande ökning” av rapporterade störningar i St. Petersburg.

Ryssland har angett ukrainska drönarattacker som den officiella orsaken till de pågående internetavstängningarna.

Kremls kampanj för censur på nätet har intensifierats de senaste veckorna, med avbrott rapporterade i regioner över hela landet.

Läs mer: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Även Telegram

Kremls fortsatta ansträngningar gällande censur syns även i restriktionerna för landets populäraste app för kommunikation, Telegram.

– Ryssland begränsar åtkomsten till Telegram för att tvinga sina medborgare att använda en statskontrollerad app som är utformad för övervakning och politisk censur, säger Telegrams medgrundare Pavel Durov enligt NBC News.

“På grund av oss”

Dmitrii Zair-Bek från Pervy Otdel, ett människorättsprojekt som hjälper personer som står inför politiskt motiverade åtal i Ryssland, kommenterar.

– De vill blockera Telegram på grund av organisationer som oss — oberoende informationskällor som inte kontrolleras av Kreml.

Läs mer: Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen