Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen


USA redo för “fas två” – Putin ska meddelas omedelbart

2025 09 08

USA är redo att gå in i vad som kallas för “fas två” i sina försök att få slut på kriget i Ukraina.

Det meddelar den amerikanska presidenten Donald Trump natten till måndagen.

– Ja, det är jag, svarar Trump på en direkt fråga vid en pressträff i Vita huset.

Den andra fasen avser nästa steg gällande sanktioner mot Ryssland, men presidenten gav inga detaljer om vad det skulle kunna innebära.

Däremot kommer han mer eller mindre direkt att kontakta den ryska diktatorn Vladimir Putin om saken.

– Mycket snart. Under de närmaste dagarna. Vi ska få det gjort, Ryssland-Ukraina-situationen, vi ska få det gjort, säger Trump enligt Kyiv Independent.

"Räknar med stark reaktion"

Beskedet från USA kommer kort efter att Ryssland genomfört en rekordstor attack mot Ukraina under helgen. Bland annat drabbades för första gången en regeringsbyggnad i landet.

– Vi räknar med en stark reaktion från USA. Det är vad som behövs, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt ukrainska medier.

Igår meddelade USA:s finansminister Scott Bessent att USA är redo att samarbeta med europeiska länder för att “öka trycket” på Ryssland.

Det handlar i synnerhet genom att agera mot länder som köper rysk olja, det som ofta kallas för sekundärtullar.

LÄS OCKSÅ: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

"Något kan förändras med Trump"

Natten till måndagen meddelar Trump också att "vissa europeiska ledare” kommer att resa till USA idag eller imorgon för att fortsätta diskutera Ukrainafrågan.

Lotta Mejhde, USA-korrespondent från danska public servicekanalen TV2, noterar att nattens besked kan innebära en betydande förändring, men att det samtidigt krävs mer innan Ukraina kan veta säkert att USA agerar med kraft mot Rysslands ekonomi.

– Detta skulle kunna tyda på att något kan vara på väg att förändras med Trump. Han är trött på att se Vladimir Putin ignorera alla amerikanska önskemål om fredsförhandlingar och istället eskalera med våldsamma attacker i Ukraina, framhåller hon till den egna kanalen.

LÄS OCKSÅ: USA svarar diktaturen – går samman med två andra länder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen