Högerregeringen anklagas för att sinka omställning

2022 10 25

Bransch- och energiexperter riktar nu tuff kritik mot regeringens politik på energiområdet.

Nu riktas från flera håll kritik mot den energipolitiska inriktning som de fyra partierna bakom det så kallade Tidöavtalet har tagit fram.

Avtalets innehåll ska i sin tur ska ligga till grund för de tre regeringspartiernas, M, KD och L, konkreta politik på området de kommande fyra åren.

Det kan, enligt bransch- och energiexperter, leda till att vindkraftsutbyggnaden och klimatomställningen sinkas.

Vill prioritera kärnkraft

– Det är ju väldigt tydligt att man nu vill prioritera att snabbt underlätta för investering i kärnkraft, framhåller Lina Bertling Tjernberg, prof i elkraftnät vid KTH, i en intervju med SR.

Hon poängterar:

– Och det i sig är inget problem, men jag kan också tycka att vi behöver vara snabba med vindkraftssidan, men man ser inte alls samma brådska i avtalet där.

Backar på punkt om anslutningsbidrag

I samarbetspartiernas avtal noteras också att man vill backa från det tidigare beslutet om att havsbaserade vindkraftsparker ska få delar av anslutningskostnader till elnätet betalat av Svenska kraftnät.

– Jag tycker det är olyckligt att man ändrar förutsättningar i ett system, poängterar Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på branschorganisationen Svensk vindenergi.

Hon noterar:

– Alla ändrade förutsättningar i ett system skapar osäkerheter som kan leda till fördröjningar och det i ett läge där vi behöver all tillkommande elproduktion.

Experter framhäver att alla kraftslag behövs om klimatomställningen ska kunna göras så snabbt som det internationella Parisavtalet anger. Av tillgängliga energialternativ är vindkraft det som snabbast kan vara på plats, medan kärnkraft tar längre tid.

Våt filt över vindkraft

– Nu vill man liksom lägga en våt filt, känns det som, över vindkraftsutbyggnaden och då trycka in kärnkraft, menar Filip Jonsson, professor i energisystem på Chalmers, till kanalen.

Kärnkraft ägnas många punkter i avtalet, medan vindkraft bara ges några få rader.

TIDÖAVTALET OM VINDKRAFT: 

- Har en viktig plats i energimixen 

- Ska byggas på konkurrensneutrala villkor 

- Ska byggas med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen

- Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas

- Den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar även till havs

- Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader

Källa: Tidöavtalet

Foto: Vattenfall resp Moderaterna

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen