Högerregeringen anklagas för att sinka omställning

2022 10 25

Bransch- och energiexperter riktar nu tuff kritik mot regeringens politik på energiområdet.

Nu riktas från flera håll kritik mot den energipolitiska inriktning som de fyra partierna bakom det så kallade Tidöavtalet har tagit fram.

Avtalets innehåll ska i sin tur ska ligga till grund för de tre regeringspartiernas, M, KD och L, konkreta politik på området de kommande fyra åren.

Det kan, enligt bransch- och energiexperter, leda till att vindkraftsutbyggnaden och klimatomställningen sinkas.

Vill prioritera kärnkraft

– Det är ju väldigt tydligt att man nu vill prioritera att snabbt underlätta för investering i kärnkraft, framhåller Lina Bertling Tjernberg, prof i elkraftnät vid KTH, i en intervju med SR.

Hon poängterar:

– Och det i sig är inget problem, men jag kan också tycka att vi behöver vara snabba med vindkraftssidan, men man ser inte alls samma brådska i avtalet där.

Backar på punkt om anslutningsbidrag

I samarbetspartiernas avtal noteras också att man vill backa från det tidigare beslutet om att havsbaserade vindkraftsparker ska få delar av anslutningskostnader till elnätet betalat av Svenska kraftnät.

– Jag tycker det är olyckligt att man ändrar förutsättningar i ett system, poängterar Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på branschorganisationen Svensk vindenergi.

Hon noterar:

– Alla ändrade förutsättningar i ett system skapar osäkerheter som kan leda till fördröjningar och det i ett läge där vi behöver all tillkommande elproduktion.

Experter framhäver att alla kraftslag behövs om klimatomställningen ska kunna göras så snabbt som det internationella Parisavtalet anger. Av tillgängliga energialternativ är vindkraft det som snabbast kan vara på plats, medan kärnkraft tar längre tid.

Våt filt över vindkraft

– Nu vill man liksom lägga en våt filt, känns det som, över vindkraftsutbyggnaden och då trycka in kärnkraft, menar Filip Jonsson, professor i energisystem på Chalmers, till kanalen.

Kärnkraft ägnas många punkter i avtalet, medan vindkraft bara ges några få rader.

TIDÖAVTALET OM VINDKRAFT: 

- Har en viktig plats i energimixen 

- Ska byggas på konkurrensneutrala villkor 

- Ska byggas med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen

- Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas

- Den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar även till havs

- Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader

Källa: Tidöavtalet

Foto: Vattenfall resp Moderaterna

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen