Högerregeringen anklagas för att sinka omställning

2022 10 25

Bransch- och energiexperter riktar nu tuff kritik mot regeringens politik på energiområdet.

Nu riktas från flera håll kritik mot den energipolitiska inriktning som de fyra partierna bakom det så kallade Tidöavtalet har tagit fram.

Avtalets innehåll ska i sin tur ska ligga till grund för de tre regeringspartiernas, M, KD och L, konkreta politik på området de kommande fyra åren.

Det kan, enligt bransch- och energiexperter, leda till att vindkraftsutbyggnaden och klimatomställningen sinkas.

Vill prioritera kärnkraft

– Det är ju väldigt tydligt att man nu vill prioritera att snabbt underlätta för investering i kärnkraft, framhåller Lina Bertling Tjernberg, prof i elkraftnät vid KTH, i en intervju med SR.

Hon poängterar:

– Och det i sig är inget problem, men jag kan också tycka att vi behöver vara snabba med vindkraftssidan, men man ser inte alls samma brådska i avtalet där.

Backar på punkt om anslutningsbidrag

I samarbetspartiernas avtal noteras också att man vill backa från det tidigare beslutet om att havsbaserade vindkraftsparker ska få delar av anslutningskostnader till elnätet betalat av Svenska kraftnät.

– Jag tycker det är olyckligt att man ändrar förutsättningar i ett system, poängterar Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på branschorganisationen Svensk vindenergi.

Hon noterar:

– Alla ändrade förutsättningar i ett system skapar osäkerheter som kan leda till fördröjningar och det i ett läge där vi behöver all tillkommande elproduktion.

Experter framhäver att alla kraftslag behövs om klimatomställningen ska kunna göras så snabbt som det internationella Parisavtalet anger. Av tillgängliga energialternativ är vindkraft det som snabbast kan vara på plats, medan kärnkraft tar längre tid.

Våt filt över vindkraft

– Nu vill man liksom lägga en våt filt, känns det som, över vindkraftsutbyggnaden och då trycka in kärnkraft, menar Filip Jonsson, professor i energisystem på Chalmers, till kanalen.

Kärnkraft ägnas många punkter i avtalet, medan vindkraft bara ges några få rader.

TIDÖAVTALET OM VINDKRAFT:

- Har en viktig plats i energimixen

- Ska byggas på konkurrensneutrala villkor

- Ska byggas med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen

- Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas

- Den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader som anslutningen orsakar även till havs

- Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader

Källa: Tidöavtalet

Foto: Vattenfall resp Moderaterna

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen