Historiskt dyrt – populärt livsmedel rusar i pris

2024 12 17

Räkna med dyrare chokladkakor framöver.

Priset på kakao skjuter i höjden under måndagen.

På råvarumarknaden i New York noterar kakaopriset den högsta nivån någonsin.

Under måndagen kostar kakao 11 768 dollar per ton. En ökning med 4,1 procent, rapporterar Bloomberg.

Stora problem

Det finns flera förklaringar till den plötsliga ökningen:

- Kakaobranschen brottas med stora leveransproblem på grund av dåliga skördar i Västafrika, den viktigaste regionen för odling av kakao.

- Kostnaderna har ökat för många handlare som tvingas kompensera genom att höja priserna.

- Utbudet har försämrats av långvariga industriproblem, inklusive växtsjukdomar som drabbat kakaoplantor. Nyplanterade träd behöver dessutom växa i några år innan de kan bära de frukter som kakaobönorna finns i.

”70 procent dyrare”

Stigande kakaopriser märks även av i Sverige.

Choklad är en av varorna som stigit mest i pris den senaste tiden.

– När vi snart går in i högsäsong är en chokladask nästan 70 procent dyrare mot vad den kostade för två och ett halvt år sedan, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, i ett uttalande.

– Och vi kommer att få vänja oss vid höga kakaopriser, fortsätter han.

Chokladpriset följer en generell trend i Sverige. Livsmedelspriserna fortsätter att stiga, trots att inflationen stabiliserats.

En färsk sammanställning från Matpriskollen visar att julbordet blivit 6 procent dyrare på ett år.

– Julhelgen ser ut att bli dyr, så det gäller att vara en bra konsument i år. Det är det mest gottiga, som exempelvis choklad och bryggkaffe som stuckit i väg allra mest, säger Ulf Mazur.

Fakta: Prisutvecklingen för livsmedel

November +0,1% (+0,2% mat) 43.782 artiklar  
6 månader +0,6% (+1,0% mat) 39.326 artiklar  
12 månader +2,1% (+2,8% mat) 35.605 artiklar  
2022-01-01 +21,6% (+24,9 % mat) 23.187 artiklar

Källa: Matpriskollen

Foto: V. Frolov

Text: Redaktionen


Skatteverket varnar för vanligt sparande – 1,5 miljoner privatpersoner

2024 12 17

Skatteverket slår nu larm om en populär sparform i Sverige.

Dagens regelverk tillåter inte att man placerar onoterade tillgångar på ett investeringssparkonto, ett så kallat ISK.

Däremot är det grönt ljus när det gäller en annan vanlig sparform – kapitalförsäkringar.

Det innebär att tillgångarna beskattas med en schablonmässig avkastningsskatt som efter nyår kommer ligga på drygt 0,9 procent, till skillnad från skatt på tjänsteinkomst eller näringsverksamhet som är mycket högre.

"Hög risk för fel"

Nu pekar Skatteverket ut kapitalförsäkringar som ett riskområde för skatteflykt, rapporterar Dagens industri.

Som följd av otydliga regler för skatteflykt och en rättsosäker situation riskerar staten att gå miste om rejäla skatteintäkter.

– Det finns hög risk för fel och fusk, framhåller myndigheten i ett PM till finansdepartementet, enligt tidningen.

Uppmanar regeringen

Skatteverket vädjar därför till regeringen att en utredning måste tillsättas för att sätta stopp för skatteflykt i kapitalförsäkringar, som totalt huserar 960 miljarder kronor i Sverige och ytterligare 235 miljarder i utländskt sparande.

Hur utbrett fusket dock är kan inte myndigheten svara på i dagsläget.

Granskningar mellan 2021-2023 har enbart resulterat i korrigerad skatt på 93 miljoner kronor och "skattetillägg motsvarande 11 miljoner kronor för totalt 140 personer”.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Skatteverkets uppmaning.

1,5 miljoner privatpersoner

Att spara i kapitalförsäkring har blivit allt vanligare. Enligt siffror från Svensk försäkring hade omkring 1,5 miljoner privatpersoner en kapitalförsäkring i slutet av 2022.

Det genomsnittliga sparandet för privatpersoner var då nästan 300 000 kronor per person.

– Både företag och privatpersoner kan spara i kapitalförsäkring, som är ett ”skal” för olika sparprodukter där försäkringstagaren bland annat kan välja förmånstagare och periodiserad utbetalning, framhåller Svensk Försäkring och tillägger:

– Kapitalförsäkring ska inte förväxlas med ett pensionssparande då det är möjligt att ta ut hela eller delar av sparkapitalet under sparandeperioden och kapitalet därmed inte är inlåst till pensioneringen.

Foto: 

Text: Redaktionen


Ebba Busch varnar för “fullständig katastrof” i Sverige

2024 12 16

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) varnar för en “fullständig katastrof”.

Centerpartiet och Arbetarpartiet i Norge vill skrota två elkablar till Danmark till 2026.

Det rapporterar norska medier.

Beskedet får Ebba Busch att rasa.

Om Norge gör verklighet av dessa planer kommer det att drabba hela Europa, varnar ministern.

– Det kommer att bli en fullständig katastrof. Det kommer att påverka både Sverige, Danmark, Norge och Polen och får ringeffekter över hela energisystemet i Europa, säger Busch till NTB enligt Dagbladet.

"Konsekvenser även för Norge"

Enligt Ebba Busch är energisystemen mellan Norge och Sverige idag så pass sammanflätade att det man gör idag kommer få effekt på annat dagen efter.

Hon hymlar inte med att det kan bli konsekvenser även för Norge själva.

– Det betyder att om Sverige kommer att påverkas av Danmark eller Tyskland så får det konsekvenser även för Norge, säger ministern.

Priserna skenade

Precis som i Sverige rusade elpriserna i Norge under förra veckan.

I torsdags låg priset på uppemot 13 norska kronor per kilowattimme.

Den norska investeraren Øystein Stray Spetalen har hävdat att priserna beror på “spekulanter som sitter och spekulerar med norsk el, fram och tillbaka”, skriver Dagbladet.

Miljardären har en klar idé om vad som behöver göras.

– Det här är så allvarligt för Norge att det är helt otroligt. Det finns bara en sak att göra: kapa de här kablarna imorgon, säger han till tidningen.

"Norrmän går i konkurs"

Enligt Øystein Stray Spetalen är det i första hand spekulanter i andra länder som “manipulerar priserna”.

– Danskar och tyskar och handelsföretag runt om i Europa sitter och manipulerar, medan norrmän går i konkurs för att naiva norska politiker inte förstår vad de utsätts för, säger norrmannen.

LÄS MER: Ebba Busch bryter tystnaden – efter elprischocken

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen