Historiskt dyrt – populärt livsmedel rusar i pris

2024 12 17

Räkna med dyrare chokladkakor framöver.

Priset på kakao skjuter i höjden under måndagen.

På råvarumarknaden i New York noterar kakaopriset den högsta nivån någonsin.

Under måndagen kostar kakao 11 768 dollar per ton. En ökning med 4,1 procent, rapporterar Bloomberg.

Stora problem

Det finns flera förklaringar till den plötsliga ökningen:

- Kakaobranschen brottas med stora leveransproblem på grund av dåliga skördar i Västafrika, den viktigaste regionen för odling av kakao.

- Kostnaderna har ökat för många handlare som tvingas kompensera genom att höja priserna.

- Utbudet har försämrats av långvariga industriproblem, inklusive växtsjukdomar som drabbat kakaoplantor. Nyplanterade träd behöver dessutom växa i några år innan de kan bära de frukter som kakaobönorna finns i.

”70 procent dyrare”

Stigande kakaopriser märks även av i Sverige.

Choklad är en av varorna som stigit mest i pris den senaste tiden.

– När vi snart går in i högsäsong är en chokladask nästan 70 procent dyrare mot vad den kostade för två och ett halvt år sedan, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen, i ett uttalande.

– Och vi kommer att få vänja oss vid höga kakaopriser, fortsätter han.

Chokladpriset följer en generell trend i Sverige. Livsmedelspriserna fortsätter att stiga, trots att inflationen stabiliserats.

En färsk sammanställning från Matpriskollen visar att julbordet blivit 6 procent dyrare på ett år.

– Julhelgen ser ut att bli dyr, så det gäller att vara en bra konsument i år. Det är det mest gottiga, som exempelvis choklad och bryggkaffe som stuckit i väg allra mest, säger Ulf Mazur.

Fakta: Prisutvecklingen för livsmedel

November +0,1% (+0,2% mat) 43.782 artiklar  
6 månader +0,6% (+1,0% mat) 39.326 artiklar  
12 månader +2,1% (+2,8% mat) 35.605 artiklar  
2022-01-01 +21,6% (+24,9 % mat) 23.187 artiklar

Källa: Matpriskollen

Foto: V. Frolov

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


JUST NU: USA till hård attack mot europeiskt land – “existentiellt hot“

2025 11 25

USA riktar skarp kritik mot Belarus.

USA varnar för att Belarus systematiskt använder massmigration som ett politiskt vapen mot EU, och kallar taktiken ett "existentiellt hot" mot väst.

Detta enligt en högt uppsatt tjänsteman på det amerikanska utrikesdepartementet, rapporterar Kyiv Post.

Migration som vapen

Enligt tjänstemannen följer USA noggrant hur Belarus uppmuntrar och organiserar migranter mot EU gränser, särskilt mot Polen, Litauen och Lettland.

Taktiken beskrivs som “Vapeniserad migration”.

– Vapeniserad migration är definitivt något som USA ser som en allvarlig fråga, och jag är säker på att det är ett allvarligt bekymmer för de länder som gränsar till Belarus och står mycket nära den konflikten, säger han till Kyiv Post.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Ett existentiellt hot

Tjänstemannen betonar att USA ser Belarus agerande som en del av en bredare kris.

– Massmigration utgör ett existentiellt hot mot västerländsk civilisation och säkerheten för både väst och världen.

Direktivet som skickats till amerikanska ambassader i Europa, Kanada, Australien och Nya Zeeland syftar till att samla in data om “migrant-relaterade brott och människorättsöverträdelser” som kopplas till migrationen från Belarus, och att engagera allierade regeringar i att hantera problemet.

Rättsliga skillnader

Tjänstemannen lyfter också att brott begångna av migranter ofta får mildare straff än motsvarande brott av lokalbefolkningen, vilket skapar en tvådelad rättspraxis.

Samtidigt påpekas skillnaden mellan riktad invandring av högkvalificerad arbetskraft och de stora migrationsflöden som nu drivs av Belarus.

– Fenomenet vi talar om här är helt annorlunda. De ekonomiska fördelarna med storskalig migration är helt tvivelaktiga och speglar inte erfarenheterna hos lokalbefolkningar som hanterar fördrivning, ökad brottslighet och belastning på samhället.

Tjänstemannen bekräftar att amerikanska ambassader har fått instruktioner att direkt samarbeta med länder som Storbritannien, Sverige och Tyskland för att uttrycka oro och erbjuda stöd.

– Den här administrationen har inte varit rädd för att kritisera våra allierade när vi ser allvarliga problem, säger han.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Foto: Official White House M Riley

Text: Redaktionen