Historiskt beslut – Sverige ska avskräcka Ryssland

2024 10 07

Sverige ska under 2025 bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

Det framgår av en proposition som regeringen har överlämnat till riksdagen.

Som en del av Natos koncept för avskräckning och försvar av det nordatlantiska området föreslår regeringen att Sverige ställer en väpnad styrka till Natos förfogande. Styrkan ska skickas till Lettland och kommer bland annat bestå av cirka 600 soldater.

Syftet är att avskräcka Ryssland från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar och att bevara freden i det nordatlantiska området.

– Det här är ett historiskt beslut. Sverige har tidigare deklarerat att vi ska föra en solidarisk allianspolitik. Nu omsätter vi det i praktiken, när vi för första gången som allierad bidrar med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Försvarsminister Pål Jonson (M) instämmer.

– Nato är den yttersta garanten för europeisk och transatlantisk säkerhet. Den proposition regeringen nu lämnar till riksdagen möjliggör för Sverige att bidra till Natos avskräckning på ett trovärdigt, pålitligt och solidariskt sätt, säger han.

Här är Sveriges styrka

Styrkan som regeringen föreslår Sverige ska bidra med ska bestå av:

- markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland (Forward Land Forces)

- örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor

- stridsflygplan till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap

- markförband, specialförband, amfibieförband och örlogsfartyg till vissa andra fredstida säkerhetshöjande operationer och aktiviteter. 

 Då ska markförbanden finnas

Sverige blev formellt medlem i Nato den 7 mars 2024.

Medlemskapet innebär förändrade förutsättningar för Sverige som blir en del av Natos gemensamma försvar.

Markstridsförbandet som skickas till Lettland kommer inkludera anställda soldater och officerare.

Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato, uppger Försvarsmakten.

– Det här blir ett av de initialt synligaste bidragen från armén till Natos kollektiva försvar och en uppgift vi tar på största allvar. Precis som förmågan att kunna ta emot militärt stöd i Sverige vid behov är även förmågan att kunna ge militärt stöd utanför våra gränser avgörande för vår framtida roll i Nato, säger generalmajor och arméchef Jonny Lindfors i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Hillary Clinton ger oväntat löfte – till Trump

2025 08 15

Hillary Clinton kommer med ett oväntat löfte – till president Donald Trump.

Hillary Clinton och Donald Trump har länge varit bittra fiender.

Clinton förlorade mot Trump i presidentvalet 2016, och de har båda riktat hårda ord och anklagelser mot varandra.

Men nu kommer Clinton med ett oväntat löfte till Donald Trump.

Oväntat löfte till Trump

Hillary Clinton öppnar för att hon personligen skulle kunna nominera Trump till Nobels fredspris, rapporterar Newsweek.

Löftet kommer dock med hårda villkor, säger Clinton i en intervju i podcasten Raging Moderates, enligt tidningen.

Clinton kan tänka sig att nominera Trump – om han lyckas förhandla fram en fred mellan Ryssland och Ukraina som är gynnsam för Ukraina.

– Jag förstår från allt jag har läst att Trump väldigt gärna skulle vilja få Nobels fredspris, och ärligt talat, om han kunde få ett slut på detta fruktansvärda krig där Putin är angriparen, som invaderar ett grannland, försöker ändra gränserna..., säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Då kan hon nominera presidenten

Om hon ska nominera Trump måste han dock få till ett bra fredsavtal utan stora eftergifter till Ryssland, understryker hon.

– Om han kunde få ett slut på det utan att försätta Ukraina i en position där de var tvungna att ge upp sitt territorium till angriparen, tvungna att på sätt och vis bekräfta Putins vision om Storryssland, men i stället verkligen kunde stå upp mot Putin, säger Hillary Clinton, som själv har varit utrikesminister i Barack Obamas regering.

Hon vill inte se det ”utbyte av mark” som Trump har pratat om, tvärtom bör Putin backa och Ukrainas och Europas säkerhet måste garanteras, understryker hon.

Men om Trump hittar en bra lösning – då kan hon verkligen tänka sig att nominera honom till Nobels fredspris.

– Om vi kunde klara av det, om president Trump var arkitekten bakom det, skulle jag nominera honom till Nobels fredspris, för mitt mål här är inte att tillåta kapitulation för Putin, med hjälp och stöd av USA, säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Foto: Gage Skidmore, flickr

Text: Redaktionen

Risk för kaos på Ukrainas gator

2025 08 15

Kaos kan utbryta på Ukrainas gator.

Det stora toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin äger rum i Alaska nu på fredagskvällen.

Donald Trump har sagt att en fredsuppgörelse kommer att behöva inkludera ett ”utbyte av mark”.

Men nu varnar experter för att det kan utbryta kaos bland civila på Ukrainas gator.

”Tvingas ut på gatorna”

Donald Trump har understrukit att Ukraina kan komma att behöva göra eftergifter och ge upp ockuperade territorier.

Men för Trump räcker det kanske inte att övertyga Zelenskyj om en sådan uppgörelse – han måste också indirekt övertyga det ukrainska folket, rapporterar Euronews.

I Ukraina spelar gatudemonstrationer ofta en avgörande roll i den historiska utvecklingen, och det har nyligen visat sig att även president Zelenskyj måste rätta sig efter ”gatans” vilja.

Eftergifter till Ryssland kan leda till enorma protester på Ukrainas gator, enligt Anton Liagusha från den samhällsvetenskapliga avdelningen på Kyiv School of Economics.

– Om Ukraina pressas till territoriella eftergifter kommer det att tvinga det ukrainska folket att gå ut på gatorna, säger Liagusha, enligt nyhetskanalen.

– Det här kommer inte så mycket att vara en protest mot myndigheterna, utan ett rop från det ukrainska folket till hela världen om att bli behandlat som ett stort land i mitten av Europa, och inte bara ses av USA som ett stycke land, säger experten.

”Presidenten är inte en kung”

Nyligen tvingades president Volodymyr Zelenskyj till en helomvändning när det ukrainska folket protesterade mot en lag som tog ifrån ukrainska antikorruptionsmyndigheter deras självständighet. Inom bara några dagar hade lagen ändrats.

När folket i Ukraina inte accepterar ett förslag, sätter de sig på tvären. En kompromiss med Ryssland behöver alltså inte bara godkännas av Zelenskyj, utan också av det ukrainska folket.

– Presidenten i det ukrainska samhället är inte en kung, vilket innebär att hans vilja inte bestämmer hela det ukrainska folkets vilja, säger Anton Liagusha till nyhetskanalen.

Sedan Ukraina blev ett självständigt land har man genomgått tre revolutioner som visar hur stor kraft det finns i ukrainska gatuprotester.

Liagusha tror dock inte att Trump förstår det här fullt ut.

Det återstår alltså att se vilka eftergifter Trump förväntar sig att Ukraina ska acceptera – och hur det ukrainska folket reagerar på det. En fråga som kan aktualiseras i närtid med anledning av toppmötet i Alaska.

Foto: Anastasiia Krutota

Text: Redaktionen