Historiskt beslut – Sverige ska avskräcka Ryssland

2024 10 07

Sverige ska under 2025 bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

Det framgår av en proposition som regeringen har överlämnat till riksdagen.

Som en del av Natos koncept för avskräckning och försvar av det nordatlantiska området föreslår regeringen att Sverige ställer en väpnad styrka till Natos förfogande. Styrkan ska skickas till Lettland och kommer bland annat bestå av cirka 600 soldater.

Syftet är att avskräcka Ryssland från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar och att bevara freden i det nordatlantiska området.

– Det här är ett historiskt beslut. Sverige har tidigare deklarerat att vi ska föra en solidarisk allianspolitik. Nu omsätter vi det i praktiken, när vi för första gången som allierad bidrar med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Försvarsminister Pål Jonson (M) instämmer.

– Nato är den yttersta garanten för europeisk och transatlantisk säkerhet. Den proposition regeringen nu lämnar till riksdagen möjliggör för Sverige att bidra till Natos avskräckning på ett trovärdigt, pålitligt och solidariskt sätt, säger han.

Här är Sveriges styrka

Styrkan som regeringen föreslår Sverige ska bidra med ska bestå av:

- markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland (Forward Land Forces)

- örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor

- stridsflygplan till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap

- markförband, specialförband, amfibieförband och örlogsfartyg till vissa andra fredstida säkerhetshöjande operationer och aktiviteter.

Då ska markförbanden finnas

Sverige blev formellt medlem i Nato den 7 mars 2024.

Medlemskapet innebär förändrade förutsättningar för Sverige som blir en del av Natos gemensamma försvar.

Markstridsförbandet som skickas till Lettland kommer inkludera anställda soldater och officerare.

Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato, uppger Försvarsmakten.

– Det här blir ett av de initialt synligaste bidragen från armén till Natos kollektiva försvar och en uppgift vi tar på största allvar. Precis som förmågan att kunna ta emot militärt stöd i Sverige vid behov är även förmågan att kunna ge militärt stöd utanför våra gränser avgörande för vår framtida roll i Nato, säger generalmajor och arméchef Jonny Lindfors i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen