Historiskt beslut – Sverige ska avskräcka Ryssland

2024 10 07

Sverige ska under 2025 bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

Det framgår av en proposition som regeringen har överlämnat till riksdagen.

Som en del av Natos koncept för avskräckning och försvar av det nordatlantiska området föreslår regeringen att Sverige ställer en väpnad styrka till Natos förfogande. Styrkan ska skickas till Lettland och kommer bland annat bestå av cirka 600 soldater.

Syftet är att avskräcka Ryssland från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar och att bevara freden i det nordatlantiska området.

– Det här är ett historiskt beslut. Sverige har tidigare deklarerat att vi ska föra en solidarisk allianspolitik. Nu omsätter vi det i praktiken, när vi för första gången som allierad bidrar med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Försvarsminister Pål Jonson (M) instämmer.

– Nato är den yttersta garanten för europeisk och transatlantisk säkerhet. Den proposition regeringen nu lämnar till riksdagen möjliggör för Sverige att bidra till Natos avskräckning på ett trovärdigt, pålitligt och solidariskt sätt, säger han.

Här är Sveriges styrka

Styrkan som regeringen föreslår Sverige ska bidra med ska bestå av:

- markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland (Forward Land Forces)

- örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor

- stridsflygplan till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap

- markförband, specialförband, amfibieförband och örlogsfartyg till vissa andra fredstida säkerhetshöjande operationer och aktiviteter.

Då ska markförbanden finnas

Sverige blev formellt medlem i Nato den 7 mars 2024.

Medlemskapet innebär förändrade förutsättningar för Sverige som blir en del av Natos gemensamma försvar.

Markstridsförbandet som skickas till Lettland kommer inkludera anställda soldater och officerare.

Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato, uppger Försvarsmakten.

– Det här blir ett av de initialt synligaste bidragen från armén till Natos kollektiva försvar och en uppgift vi tar på största allvar. Precis som förmågan att kunna ta emot militärt stöd i Sverige vid behov är även förmågan att kunna ge militärt stöd utanför våra gränser avgörande för vår framtida roll i Nato, säger generalmajor och arméchef Jonny Lindfors i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten. Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren.

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…”

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen