HISTORISKT BESLUT: Sverige får sin första nationella säkerhetsrådgivare

2022 11 10

Regeringen har utsett Henrik Landerholm till Sveriges nya nationella säkerhetsrådgivare.

En historisk rekrytering. 

För första gången någonsin får Sverige en nationell säkerhetsrådgivare.

Regeringen meddelar sitt beslut i ett pressmeddelande.

–  Sverige står inför de största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid. Därför måste Sveriges säkerhetspolitiska agerande samordnas och Sveriges krishantering måste organiseras så att den speglar dagens komplexa hotbild och risker. Regeringen avser därför att inrätta ett nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen, står det i pressmeddelandet.

Ska lämna förslag

Den nytillträdde nationella säkerhetsrådgivaren får initialt i uppdrag att lämna förslag till hur en funktion i Statsrådsberedningen ska byggas upp för samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet.

– Säkerhetsrådgivaren ska överväga vilken organisatorisk struktur och vilka kompetenser som behövs för att fullfölja uppdraget på det mest effektiva sättet, uppger regeringen.

– Jag och övriga regeringen ser mycket positivt på att Henrik Landerholm tackat ja till att bli Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare. Vi lever nu i en tid där många olika hot kan riktas mot Sverige. Det kräver mer av den samlade förmågan att analysera och koordinera insatser mot nationella säkerhetshot, säger statsminister Ulf Kristersson (M). 

Fakta Henrik Landerholm

- Henrik Landerholm är för närvarande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.

- Han inledde sin karriär i armén 1983 och är för närvarande överstelöjtnant i reserven.

- Han har tidigare varit riksdagsledamot och ordförande i Försvarsutskottet, ledamot i Försvarsberedningen och rektor och chef för Försvarshögskolan samt generaldirektör för Folke Bernadotteakademin. 

- Under 2011–2021 tjänstgjorde han i utrikesförvaltningen och ledde under två år den samlade svenska insatsen i Norra Afghanistan för att därefter vara Sveriges ambassadör i Lettland respektive Förenade Arabemiraten.

- Han är sedan 1999 ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademin och Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Källa: Regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Flygvapnet i insats

2025 09 11

JAS 39 Gripen-plan har genomfört en insats.

Beskedet kommer från Försvarsmakten sent på torsdagseftermiddagen.

Flygvapnets JAS 39 Gripen-plan upptäckte på onsdagen två ryska stridsflygplan och ett ryskt spaningsflygplan, framhåller Försvarsmakten på X.

Eskorterade planet

Så här lyder meddelandet som Försvarsmakten offentliggör sent på torsdagen:

– Flygvapnets incidentberedskap genomförde under onsdagen insatser i internationellt luftrum över södra Östersjön, menas det.

–  JAS 39 Gripen identifierade en rote ryska stridsflyg av typen SU-30. Därefter eskorterades ett ryskt spaningsflyg av typen IL- 20. Flygvapnet står alltid i beredskap.

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om de drönare som flög in i polskt luftrum tidigare i veckan.

Medieuppgifter tyder på att det fanns ett tydligt mål som drönarna skulle till.

De ryska drönarna som sköts ner över Polen var enligt uppgift på väg till Rzeszow flygplats, en viktig logistikknutpunkt för bistånd till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till tyska Spiegel.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Det har hänt

Polen bekräftade att de under natten till den 10 september skjutit ner ryska drönare i sitt luftrum, vilket är första gången som Nato angripit Moskvas militära resurser över sitt territorium under det fullskaliga kriget i Ukraina.

Minst 19 drönare flög in i polskt luftrum, tre eller fyra sköts ner av polska och Nato-flygplan i vad Warszawa fördömde som en avsiktlig provokation från Rysslands sida.

“Avsiktligt”

Nederländska F-35-stridsflygplan skickades ut efter ett flyglarm och stoppade drönarna, och sköt ner minst tre. De andra två kraschade av okända skäl.

– Baserat på tillgänglig information tror vi att drönarna sannolikt avsiktligt flög in i Natos luftrum, säger en högt uppsatt källa inom Nato.

Även Tysklands utrikesminister Boris Pistorius är inne på samma spår.

– De behövde inte flyga denna väg för att nå Ukraina. Det finns inga bevis för att dessa drönare av misstag flög över polskt territorium i så stort antal på denna rutt, säger han.

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Jimmie Åkesson bestört: Kan ändra valrörelsen

2025 09 11

Mordet på den amerikanske högerdebattören Charlie Kirk har skakat om Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Incidenten har fått SD-ledaren att reflektera över sin egen säkerhet under valrörelsen nästa år, rapporterar Expressen.

Åkesson antyder att osäkerheten kan leda till förändringar i upplägget och berättar att skjutningen av Charlie Kirk gjort honom ”bestört”.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, säger han till tidningen.

Kräver höjd säkerhet

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

–  Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt, säger Åkesson till Expressen.

Hittat vapen

Den konservativa debattören Charlie Kirk sköts ihjäl under en debatt på en skola i Utah.

Den federala polismyndigheten FBI uppger att de har gjort framsteg i utredningen, trots att gärningspersonen fortfarande är på fri fot. På en pressträff meddelar myndigheten att man har hittat det misstänkta mordvapnet. Det rör sig om ett större gevär.

Vapnet håller på att analyseras. FBI har fortfarande inte kunnat lokalisera vapnets ägare.

– Vi jobbar på det. Det är en del av utredningen, säger FBI-agenten Robert Bohls på pressträffen.

Vidare berättar Bohls att FBI har foton på den misstänkte gärningspersonen. Myndigheten bedömer att det rör sig om en ung person i universitetsåldern. Det är oklart om gärningspersonen gick på universitetet i Utah.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen