HISTORISKT BESLUT: Sverige får sin första nationella säkerhetsrådgivare

2022 11 10

Regeringen har utsett Henrik Landerholm till Sveriges nya nationella säkerhetsrådgivare.

En historisk rekrytering. 

För första gången någonsin får Sverige en nationell säkerhetsrådgivare.

Regeringen meddelar sitt beslut i ett pressmeddelande.

–  Sverige står inför de största utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska prövningarna i modern tid. Därför måste Sveriges säkerhetspolitiska agerande samordnas och Sveriges krishantering måste organiseras så att den speglar dagens komplexa hotbild och risker. Regeringen avser därför att inrätta ett nationellt säkerhetsråd i Statsrådsberedningen, står det i pressmeddelandet.

Ska lämna förslag

Den nytillträdde nationella säkerhetsrådgivaren får initialt i uppdrag att lämna förslag till hur en funktion i Statsrådsberedningen ska byggas upp för samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet.

– Säkerhetsrådgivaren ska överväga vilken organisatorisk struktur och vilka kompetenser som behövs för att fullfölja uppdraget på det mest effektiva sättet, uppger regeringen.

– Jag och övriga regeringen ser mycket positivt på att Henrik Landerholm tackat ja till att bli Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare. Vi lever nu i en tid där många olika hot kan riktas mot Sverige. Det kräver mer av den samlade förmågan att analysera och koordinera insatser mot nationella säkerhetshot, säger statsminister Ulf Kristersson (M). 

Fakta Henrik Landerholm

- Henrik Landerholm är för närvarande generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.

- Han inledde sin karriär i armén 1983 och är för närvarande överstelöjtnant i reserven.

- Han har tidigare varit riksdagsledamot och ordförande i Försvarsutskottet, ledamot i Försvarsberedningen och rektor och chef för Försvarshögskolan samt generaldirektör för Folke Bernadotteakademin. 

- Under 2011–2021 tjänstgjorde han i utrikesförvaltningen och ledde under två år den samlade svenska insatsen i Norra Afghanistan för att därefter vara Sveriges ambassadör i Lettland respektive Förenade Arabemiraten.

- Han är sedan 1999 ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademin och Kungl. Örlogsmannasällskapet.

Källa: Regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Drönare nedskjuten över Natolands regeringsbyggnad

2025 09 15

En drönare har skjutits ned i Natos luftrum. 

Händelsen har inträffat i Polen.

Landets premiärminister Donald Tusk bekräftar att en drönare skjutits ned. Drönaren ska ha opererat över regeringsbyggnaden och presidentpalatset i Warzawa. 

– Säkerhetstjänsten har neutraliserat en drönare som opererade över regeringsbyggnaden och Belwederpalatset, skriver Tusk i ett inlägg på X.

Två personer omhändertagna

Vidare meddelar premiärministern att två belarusiska medborgare har gripits.

– Polisen utreder omständigheterna kring händelsen, framhåller Tusk.

Kort efter ryska angreppet

Händelsen inträffar kort efter att Polen skjutit ned flera ryska drönare som kränkt landets luftrum. Den polska regeringen har kallat händelsen för ett avsiktligt angrepp.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) gör samma bedömning.

– Det har spridits en bild internationellt att man inte kan veta vilket, det kan ha varit oavsiktligt, och en del har hävdat att man inte kan landsbestämma dem. Vi vet att det var ryska drönare, och vi vet att det var avsiktligt, säger statsministern enligt SVT.

LÄS MER: Trump om Putin och Zelenskyj: “Det är ofattbart”

Ryssland hävdar ”krig”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov anser att Polens agerande visar att ”Nato är i krig med Ryssland”.

– Nato är i krig med Ryssland. Det är ett uppenbart faktum och det behövs inga bevis. Nato ger direkt och indirekt stöd till Kyivregimen, sade Peskov till ryska journalister tidigare under måndagen.

LÄS OCKSÅ: Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

Foto: 

Text: Redaktionen


Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

2025 09 15

Den ryska krigsmakten fortsätter att hota Europa.

Efter att ha kränkt både polskt och rumänskt luftrum flyttar Kreml ballistiska robotar av modellen Iskander till den polska gränsen, rapporterar Defense Express.

Filmklipp visar hur robotarna utplaceras på en motorväg i den ryska exklaven Kaliningrad – nära Östersjön och gränsen till Polen och Litauen.

– Varje avfyringsramp är bestyckad med en ballistisk robot av typen 9M723, skriver tidningen.

Skapar oro

Enligt uppgift förflyttas robotarna som en del av den storskaliga rysk-belarusiska militärövningen Zapad 2025.

Men utplaceringen väcker ändå oro.

– Oavsett de formella skälen för utplaceringen av Iskander-robotarna är det tydligt att Ryssland riktar dessa robotsystem mot Polen. Dessutom är flera andra europeiska länder inom räckhåll, framhåller Defense Express.

Sverige inom räckhåll

Iskanderrobotarna har en räckvidd på 500 kilometer. Det innebär att robotarna i Kaliningrad kan nå flera mål i Europa, inklusive delar av östra Sverige.

Här är alla länder som hotas:

- Litauen

- Estland

- En tredjedel av Estland

- Nästan hela Polen

- Mindre delar av Tyskland och Danmark

- Delar av östra Sverige

Alla svenska områden

Följande svenska områden är inom räckhåll, enligt en karta som Defense Express publicerat:

- Delar av Skåne  

- Blekinge

- Delar av Småland

- Delar av Östergötland

- Delar av Södermanland

- Gotland

- Öland

LÄS MER: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Militärexpert kommenterar

Militärexperten Joakim Paasikivi har kommenterat händelsen. Han beskriver vapenförflyttningarna som en ”signal till Nato”

– De anser att det är vi som utgör hotet, så att de gör så här är helt följdriktigt. Att de har ett intresse av det ska synas är också helt följdriktigt, säger Paasikivi till Expressen.

– Frågan är hur stressade vi ska bli. Svaret är nog att vi inte bli borde bli så stressade som ryssarna vill, tillägger experten.

LÄS MER: Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

Foto: Sociala medier resp Алексей Иванов

Text: Redaktionen