Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.

Vidare uppger ministern att Sverige för första gången på 50 år har nettoutvandring – det vill säga att fler utvandrar från än invandrar till Sverige.

Stenergard pekar även på att Sverige ser ut att få det lägsta antalet asylsökanden sedan 1997, enligt Migrationsverkets senaste prognos.

– Regeringens arbete ger resultat. Antalet asylansökningar går mot en historiskt låg nivå, de asylrelaterade uppehållstillstånden fortsätter att minska och för första gången på 50 år har Sverige nettoutvandring.

– Denna utveckling mot en hållbar invandring är nödvändig för att vi ska kunna stärka integrationen och minska utanförskapet, säger Maria Malmer Stenergard.

Går tvärsemot EU

Enligt regeringens skiljer sig utvecklingen i Sverige från den generella trenden i EU.

Samtidigt som antalet asylsökande i EU har stabiliserat sig på en hög nivå fortsätter nedgången i Sverige, uppger migrationsministern.

Hon berättar att 5 600 asylansökningar har registrerats i Sverige till och med vecka 30 i år. En minskning med 27 procent jämfört med motsvarande tidsperiod förra året.

Utvandringen ökade till flera länder

Under 2023 ökade utvandringen till flera länder, bland annat till Irak, Somalia och Syrien.

– 2023 var nettoinvandringssiffrorna för personer födda i dessa länder negativa. Enligt preliminär statistik från SCB har Sverige till och med maj i år en negativ nettoinvandring. Regeringens satsningar för en förbättrad folkbokföring antas bidra till detta utfall, skriver regeringen på sin hemsida.

Migrationsverket har tidigare meddelat att cirka 10 000 personer väntas söka asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 har prognosen skrivits ner.

Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt.

– För 2027 ser vi framför oss en ytterligare minskning av antalet asylsökande, till följd av EU:s migrations- och asylpakt som då ska ha implementerats. Pakten, som innebär en stor förändring av den europeiska asylpolitiken, väntas få allt större genomslag på migrationen till EU och Sverige, säger Magnus Frid, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det är märket Gårdschips som inte längre får sälja chips med smaken parmesan.

Laholms kommun står bakom förbudet och anledningen har att göra med att produkten är felaktigt märkt.

Produkterna som finns i butik får fortsatt säljas, men utöver det så införs ett vite på 5 000 kronor per produkt som säljs.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Måste ha tillstånd”

Laholms kommun förklarar saken.

– Från april måste man ha tillstånd för att få att använda namnet parmesan av just den här sorten de har, och det tillståndet kunde de inte visa upp för oss, säger Annica Hegefeldt, miljöchef i Laholms kommun, till Hallandsposten.

Håller inte med

Premium Snacks Nordic äger Gårdschips, och de håller inte alls med om beslutet.

Därmed uppger bolaget att de kommer att överklaga förbudet.

– Vår kommentar just nu är att vi tycker att det är ett felaktigt beslut och vi kommer göra en överklagan.

Tidslinjen för överklagan är oklar men beslutet kommer att bestå tills vidare.

“Storfavorit hos många”

Gårdschips framhåller via sin webbsida att parmesan-smaken är mycket populär och att Laholms kommuns beslut är oriktigt.

– Gårdschips Parmesan här har vi har inte gjort avkall på något och använder riktig parmesan i vår kryddning, det vill säga Parmigiano Reggiano. Det ger en distinkt smak av lagrad parmesan backas upp av en lätt & fräsch syrlighet. En storfavorit hos många!

Det är Gårdschips

Gårdschips satsar på premiumprodukter som kommer i olika smaker.

– På Gårdschips tillverkar vi riktigt goda premiumchips och snacks och det har vi gjort i årtionden, för oss är det ett hantverk från början till slut, förklarar bolaget om sin verksamhet.

– Vi står med båda fötterna stadigt i den halländska myllan samtidigt som vi kryddar med smaker från hela världen och kallar det hela för ”Halländskt hantverk”. Från lilla Laholm. 

– Gårdschips ägs av koncernen Premium Snacks Nordic AB som utvecklar, tillverkar och säljer chips och snacks av hög kvalitet.

Obs: Bilden visar inte samma produkt som beskrivs i artikeln

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

Det är en höjning med 1 500 kronor och innebär betydande skattesänkningar för cirka en miljon löntagare.

Detta eftersom prisbasbeloppet påverkar brytpunkten för statlig skatt, om inte Riksdagen beslutar annorlunda.

Den så kallade brytpunkten avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt. Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen.

I höstbudgeten 2023 valde regeringen att pausa den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket stoppade skattelättnader för framför allt höginkomsttagare. Beslutet frigjorde 12,3 miljarder kronor i budgeten.

I årets höstbudget väntas regeringen inte pausa höjningen av brytpunkten. Under nästa år kommer brytpunkten således motsvara en månadsinkomst på cirka 53 600 kronor, rapporterar Di.

Det innebär betydande skattesänkningar för en miljon löntagare med en månadsinkomst på 53 600 kronor eller mer.

– Skattesänkningen blir mellan 500 kronor och 600 kronor i månaden, för cirka 1 miljon löntagare som har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Beräkningarna bygger på oförändrad kommunalskatt, rapporterar tidningen.

Löntagare som tjänar 30 000–40 000 kronor i månaden kan vänta sig en skattesänkning på 100 kronor i månaden. Detta som en följd av att jobbskatteavdraget stiger, uppger Di.  

Swedbank: Räkna med sänkta skatter

Svenska folket kan räkna med fler skattesänkningar de kommande åren.

Det bedömer storbanken Swedbank i sin senaste konjunkturrapport.

– Vi räknar med skattesänkningar för hushållen och mer resurser till försvaret, rättsväsendet samt välfärden. Under hösten kommer dessutom översynen av det finanspolitiska ramverket att presenteras, tillika en infrastrukturproposition och forsknings- och innovationsproposition – viktiga delar för svensk tillväxt och välfärd framöver, säger storbankens chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen