Historiskt besked om invandringen till Sverige

2024 08 08

Antalet asylsökande till Sverige är nere på en ”historiskt låg nivå”.

Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.

Vidare uppger ministern att Sverige för första gången på 50 år har nettoutvandring – det vill säga att fler utvandrar från än invandrar till Sverige.

Stenergard pekar även på att Sverige ser ut att få det lägsta antalet asylsökanden sedan 1997, enligt Migrationsverkets senaste prognos.

– Regeringens arbete ger resultat. Antalet asylansökningar går mot en historiskt låg nivå, de asylrelaterade uppehållstillstånden fortsätter att minska och för första gången på 50 år har Sverige nettoutvandring.

– Denna utveckling mot en hållbar invandring är nödvändig för att vi ska kunna stärka integrationen och minska utanförskapet, säger Maria Malmer Stenergard.

Går tvärsemot EU

Enligt regeringens skiljer sig utvecklingen i Sverige från den generella trenden i EU.

Samtidigt som antalet asylsökande i EU har stabiliserat sig på en hög nivå fortsätter nedgången i Sverige, uppger migrationsministern.

Hon berättar att 5 600 asylansökningar har registrerats i Sverige till och med vecka 30 i år. En minskning med 27 procent jämfört med motsvarande tidsperiod förra året.

Utvandringen ökade till flera länder

Under 2023 ökade utvandringen till flera länder, bland annat till Irak, Somalia och Syrien.

– 2023 var nettoinvandringssiffrorna för personer födda i dessa länder negativa. Enligt preliminär statistik från SCB har Sverige till och med maj i år en negativ nettoinvandring. Regeringens satsningar för en förbättrad folkbokföring antas bidra till detta utfall, skriver regeringen på sin hemsida.

Migrationsverket har tidigare meddelat att cirka 10 000 personer väntas söka asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 har prognosen skrivits ner.

Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt.

– För 2027 ser vi framför oss en ytterligare minskning av antalet asylsökande, till följd av EU:s migrations- och asylpakt som då ska ha implementerats. Pakten, som innebär en stor förändring av den europeiska asylpolitiken, väntas få allt större genomslag på migrationen till EU och Sverige, säger Magnus Frid, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt lönebesked för anställda – kan komma idag

2025 11 11

Idag, tisdag, kommer EU att meddela sin dom om minimilöner.

Frågan har varit på gång under en längre tid.

EU vill införa ett nytt direktiv som ska garantera EU-medborgare en lön som ger förutsättningar för vad som beskrivs som en anständig levnadsstandard.

Både Sverige och Danmark har motsatt sig de nya reglerna och kräver att direktivet ogiltigförklaras.

– I Sverige ska inte politiker bestämma löner, det ska fackförbunden och arbetsgivarna göra, säger Johan Britz (L), arbetsmarknadsminister, till SR.

Forskare: kan påverka a-kassa och skatt

Det nya direktivet om nya minimilöner skulle kunna införlivas antingen via lag eller uppmuntran till de kollektivavtal som redan finns på plats.

Men den största oron från svenskt håll handlar snarare om vilka följder ett grönt ljus från EU skulle få.

– Det kan få olika typer av följdeffekter som vi inte kan överblicka, säger Johan Britz.

Enligt ministern handlar det till stor del om en "principfråga där EU inte ska ägna sig åt lönebildningsfrågor.

Han får medhåll av juristerna Niklas Selberg och Erik Sjödin, verksamma vid Linnéuniversitet respektive Stockholms universitet.

– Får direktivet om tillräckliga minimilöner grönt ljus av EU-domstolen uppstår sannolikt än starkare anspråk på utveckling av EU-samarbete om socialförsäkringsskydd och a-kassa – och i förlängningen också inkomstskatt. Då kan alltså välfärdspolitiken komma att regleras på supranationell nivå, framhåller forskarna till SvD.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Historiskt oavsett

Enligt EU-kommissionen kan de nya reglerna innebära lönehöjningar på uppemot 20 procent i vissa länder.

– I alla händelser kommer den 11 november 2025 att vara en historisk dag för EU. Domen kommer ha väsentlig betydelse för vad som är rättsligt och därmed politiskt möjligt inom ramen för EU:s socialpolitik, menar Niklas Selberg och Erik Sjödin.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Arlington Research resp Svante Rinalder/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Europa kan bryta tystnaden med Putin

2025 11 11

Sauli Niinistö, Finlands före detta president, uppmanar Europa att tala direkt med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den finländska expresidenten bör europeiska länder bryta tystnaden och istället göra som USA:s president Donald Trump.

– Macron (Frankrikes president, red. anm.) är förmodligen den senaste som ringde, och innan dess (Tysklands) förbundskansler Scholtz för ungefär ett år sedan. Och han fick en hel del skäll, säger Sauli Niinistö till Yle och fortsätter:

– Jag försvarade honom och jag ser fortfarande en viss sorts lustig situation i att européerna meddelar att de inte kommer att prata med krigsförbrytaren Putin. Men Trump pratar och sedan går vi och lyssnar på vad han sade. Och samtidigt är vi lite rädda att de inte bara kommer att prata om Europa över Europa.

Beskedet: uppe för diskussion

Nu kommer de första reaktionerna på Niinistös tuffa uppmaning.

Enligt Johannes Koskinen, ordförande för finländska riksdagens utrikesutskott, menar att frågan redan är uppe för diskussion på europeisk nivå.

– När man ser hur instabila Trumps kontakter är, säger Koskinen till Iltalehti.

Han syftar på de besked som den amerikanska presidenten gett om förhandlingarna med Putin.

Enligt Johannes Koskinen diskuteras det i Europa huruvida man bör organisera en “starkare förbindelse”.

– Det är tydligt att andra inte har samma påtryckningskraft som USA:s president, men å andra sidan borde man få fram den breda majoritetens åsikt inom en koalition av villiga, och inte bara slumpmässiga ställningstaganden, säger han.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

"Klokt att ta diskussionen själv"

Sauli Niinistö menar att Europa skulle kunna gynnas av att prata direkt med Moskva istället för att ta omvägen via Vita huset.

– När man är i en sådan här situation kan det vara klokt att själv ha de diskussionerna. Precis som Trump.

Redan i våras öppnade Finlands nuvarande president Alexander Stubb för att Europa inom kort kommer att behöva inleda diskussioner med Ryssland.

– Grundtanken här var att eftersom amerikanerna är inblandade, så måste även Europa vara inblandat, sa Stubb till Yle då.

LÄS MER: Ryssland under attack – enorm explosion

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen