Historiskt besked om invandringen till Sverige

2024 08 08

Antalet asylsökande till Sverige är nere på en ”historiskt låg nivå”.

Det säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på en pressträff.

Vidare uppger ministern att Sverige för första gången på 50 år har nettoutvandring – det vill säga att fler utvandrar från än invandrar till Sverige.

Stenergard pekar även på att Sverige ser ut att få det lägsta antalet asylsökanden sedan 1997, enligt Migrationsverkets senaste prognos.

– Regeringens arbete ger resultat. Antalet asylansökningar går mot en historiskt låg nivå, de asylrelaterade uppehållstillstånden fortsätter att minska och för första gången på 50 år har Sverige nettoutvandring.

– Denna utveckling mot en hållbar invandring är nödvändig för att vi ska kunna stärka integrationen och minska utanförskapet, säger Maria Malmer Stenergard.

Går tvärsemot EU

Enligt regeringens skiljer sig utvecklingen i Sverige från den generella trenden i EU.

Samtidigt som antalet asylsökande i EU har stabiliserat sig på en hög nivå fortsätter nedgången i Sverige, uppger migrationsministern.

Hon berättar att 5 600 asylansökningar har registrerats i Sverige till och med vecka 30 i år. En minskning med 27 procent jämfört med motsvarande tidsperiod förra året.

Utvandringen ökade till flera länder

Under 2023 ökade utvandringen till flera länder, bland annat till Irak, Somalia och Syrien.

– 2023 var nettoinvandringssiffrorna för personer födda i dessa länder negativa. Enligt preliminär statistik från SCB har Sverige till och med maj i år en negativ nettoinvandring. Regeringens satsningar för en förbättrad folkbokföring antas bidra till detta utfall, skriver regeringen på sin hemsida.

Migrationsverket har tidigare meddelat att cirka 10 000 personer väntas söka asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i en prognos från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 har prognosen skrivits ner.

Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt.

– För 2027 ser vi framför oss en ytterligare minskning av antalet asylsökande, till följd av EU:s migrations- och asylpakt som då ska ha implementerats. Pakten, som innebär en stor förändring av den europeiska asylpolitiken, väntas få allt större genomslag på migrationen till EU och Sverige, säger Magnus Frid, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Foto: Linnea Engberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen