Den 13 september är det dags för riksdagsval i Sverige.

De åtta riksdagspartiernas politiker har börjat turnera och göra vad de kan för att få svenska folkets röster.

Det är förhållandevis jämnt mellan de två blocken – men Liberalerna ligger illa till.

Enligt de senaste opinionsmätningarna ligger L långt under 4-procentsspärren – och enligt nya odds är det så mycket som 77 procents sannolikhet att partiet åker ur.

Det skulle vara första gången ett parti tvingas lämna riksdagen sedan 1994.

77 procent

I de senaste opinionsmätningarna ligger Liberalerna under två procent.

Enligt nya odds från Unibet är sannolikheten nu 77 procent att Liberalerna hamnar under riksdagsspärren.

Inför valet 2026 pekar alltså både opinionsmätningarna och oddsen åt samma håll för Liberalerna.

Så fungerar det

Raúl Valencia López, pr- och marknadsansvarig på Unibet, förklarar hur man kommit fram till siffran 77 procent.

– Oddsen väger in fler faktorer än enskilda opinionsmätningar, som historiska valresultat, möjligheten till stödröster och hur spelarna placerar sina insatser. Att sannolikheten nu är så pass hög för att Liberalerna åker ur visar att läget är betydligt svårare för partiet än vid tidigare val.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Bara hänt två gånger

Bara två gånger har ett svenskt riksdagsparti åkt ur riksdagen i modern tid.

Miljöpartiet klarade riksdagens 4-procentsspärr för första gången i 1988 års val.

Redan i valet därpå, 1991, gjorde partiet dock sitt sämsta val efter inträdet i riksdagen, då det med drygt tre procent av rösterna åkte ur riksdagen igen.

Inte sedan 1994

Och inte sedan 1994 har ett riksdagsparti åkt ur.

– Ny Demokrati (NyD) blev ett riksdagsparti i 1991 års val med närmare sju procent av rösterna, men kom inte i närheten av att väljas in i det påföljande valet, framhåller Statistiska centralbyrån.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: 

Text: Redaktionen

I alla fall om Kristdemokraterna får bestämma. Regeringspartiet vill slopa skatten vid bostadsförsäljning.

– Avskaffa den orättvisa skatten vid husförsäljning! skriver KD-ledamoten Mikael Oscarsson i ett inlägg på Facebook.

”Flyttkedjorna låser sig”

Enligt KD och Oscarsson är den så kallade reavinstskatten orimligt hög och orättvist utformad.

– Sverige beskattar människors hem som om de vore värdepapper. Staten kräver 22 procent i skatt när du säljer din bostad, trots att värdet ofta är resultatet av år av arbete, underhåll och ansvar, framhåller Oscarsson.

KD-politikern anser att skatten försvårar för många svenskar att flytta. 

– Äldre har inte råd att flytta till mindre, barnfamiljer sitter fast i för små bostäder och flyttkedjorna låser sig. Ett hem ska vara trygghet, inte en kassako, skriver han.

Vill avskaffa den stegvis

Kristdemokraterna föreslår att reavinstskatten sänks stegvis från och med det sjätte året du har ägt bostaden.

Efter sex år ska skatten sänkas med två procentenheter per år, vilket innebär att den är helt avskaffad tolv år senare. För att helt slippa skatten behöver man därmed ha ägt bostaden i minst 18 år.

Stänger inte dörren

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare uppgett att hon inte utesluter en sänkning av reavinstskatten.

KD har beräknat att deras förslag skulle kosta staten 12 till 15 miljarder kronor per år.

LÄS MER: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump 

S säger nej

Socialdemokraterna ställer sig kritiska till KD:s förslag. Partiet förespråkar en mer genomgripande översyn av skattesystemet, i stället för en enskild åtgärd riktad mot reavinstskatten .

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till sajten bostadspolitik och tillägger:

– Vi vill i stället ta ett samlat grepp, där skattesystemet blir mer rättvist och neutralt mellan olika upplåtelseformer. För att skapa tydliga och långsiktiga regler att förhålla sig till bör därför eventuella förändringar av beskattningen av bostadsmarknaden ske med försiktighet, över en längre tidsperiod och med största möjliga politiska enighet.

LÄS OCKSÅ: Jens Stoltenberg: ”Det är tredje världskriget”

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen