SVERIGE: Historisk pressträff för SD

2022 12 15

För första gången medverkar Sverigedemokraterna på en pressträff i regeringskansliets lokaler.

Sverigedemokraternas vice partiledare Henrik Vinge deltar tillsammans med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

De meddelar att regeringen och SD beslutat att Migrationsverket ska vidta åtgärder för att stärka arbetet med att åter­kalla uppehålls- och arbets­tillstånd.

– Syftet med det här är att Migrationsverket snabbare ska kunna identifera ärenden där det finns indikationer på att tillståndet ska återkallas och för att handläggningstiden ska bli mer effektiv, säger Henrik Vinge enligt SVT Nyheter.

– Systemet med den reglerade invandringen får inte missbrukas. Därför tilldelar vi Migrationsverket ett uppdrag för att stärka återkallelsearbetet, säger Maria Malmer Stenergard (M) enligt Aftonbladet.

Nya system

Regeringen och SD har beslutat att Migrationsverket ska analysera:

- Nya automatiserade system och andra handläggningsstöd

- Nya metoder för att beviljade uppehållstillstånd regelbundet ska kunna följas upp

Syftet är att säkerställa att systemet med den reglerade invand­ringen inte miss­brukas.

Migrationsverkets uppdrag blir att stärka arbetet för att effektivare kunna identifiera uppehållstillstånd som misstänks beviljats på fel grunder.

”Omfattande missbruk”

På pressträffen hänvisar Henrik Vinge till en rapport från Migrationsverket som visar att det finns  ”starka indikationer” på ett ”omfattande missbruk” av uppehållstillstånd för studier om högre utbildning. 

– Det är viktigt att uppehålls- och arbetstillstånd återkallas när det finns grund för det. Migrationsverket ska bland annat utveckla sina handläggningsprocesser och skapa en tydlig ansvarsfördelning för återkallelsearbetet. Automatiska system kan vara en möjlighet för att snabbare identifiera ärenden där det finns indikationer om felaktigheter, säger Henrik Vinge enligt Aftonbladet.

Avslutningsvis konstaterar migrationsminister Maria Malmer Stenergard att regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att återkalla uppehållstillstånd.

Enligt ministern kan det i framtiden bli aktuellt att återkalla uppehållstillstånd för personer som åker tillbaka till sitt land på semester.

Foto: Regeringen 

Text: Redaktionen


Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Från och med den första augusti ska det bli lättare att övningsköra.

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen