Historisk plats kan försvinna – går fram med kärnkraftsplaner

2024 12 11

Vattenfall går med fram med sina planer på ny kärnkraft i Sverige.

Energijätten har idag skickat en begäran till Länsstyrelsen i Halland för att bereda plats för de nya reaktorerna.

Platsen är dock inte vilken som helst.

Vattenfall vill bygga ny kärnkraft vid Ringhals på Väröhalvön, vilket innebär att naturreservatet Biskopshagen i Varbergs kommun måste upphävas.

Ovanlig åtgärd

Att upphäva ett naturreservat är en mycket ovanlig åtgärd. Enligt svensk lag får det enbart göras om det föreligger synnerliga skäl.

─ Väröhalvön är den plats i Sverige som vi bedömt är bäst lämpad för ny kärnkraft inom en rimlig närtid. Samtidigt är det planerade området för anläggningen trångt och vi har redan tidigare berättat att delar av naturreservatet Biskopshagen kommer att behöva tas i anspråk, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall.

Hon tillägger:

– Vi har nu gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att det inte kommer att vara möjligt att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön om naturreservatet kvarstår.

Historiskt område

Biskopshagen är ett område med historiska anor och en del av det så kallade norra Hallands sprickdalslandskap. Sedan 1971 är det klassat som ett naturreservat.

På bronsåldern användes marken för bete till boskap, vilket görs än idag.

Reservatet domineras även av hällmarker och har en rik och omväxlande flora, enligt Länsstyrelsen.

Platsen pekas också ut som “riksintresse för energiproduktion”, menar Vattenfall.

Den ligger i direkt anslutning till Ringhals kärnkraftverk och är enligt eljätten det mest lämpliga för ny kärnkraft.

─ Vår ansökan om att upphäva naturreservatet sker med stor respekt för de värden som finns på platsen i form av natur, kultur och friluftsmiljö. Därför har vi tagit fram en plan för kompensation, samtidigt som vi föreslår en särskild naturvårdsplan för de ytor som vi inte kommer att behöva nyttja. Det gäller bland annat fornlämningen Olas våle, som inte kommer att påverkas av kommande byggarbeten, säger Desirée Comstedt.

Fakta Biskopshagens naturreservat

Dominerande naturtyper: Ljunghed
Kommun: Varberg
Areal: 85 hektar
Skyddat sedan: 1971
Ägare: Privat
Förvaltare: Länsstyrelsen

Källa: Länsstyrelsen Halland

Foto: Vattenfall

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen