JUST NU: Historisk händelse – Ryssland på väg mot statsbankrutt

2022 04 15

Ryssland är på väg mot statsbankrutt. För första gången sedan den ryska revolutionen 1917.

Det konstaterar kreditvärderingsinstitutet Moody's, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Betalade i Rubel

Bakgrunden till Rysslands konkurshot föranleddes av två betalningar i början av april. Då betalade Ryssland två statsobligationer i rubel istället för i dollar.

Enligt den rådande definitionen kan därmed landet betraktas som "bankrutt" i början av maj om ingenting görs, konstaterar Moody's,.

– Obligationskontrakten rymmer inga bestämmelser om återbetalning i någon annan valuta än dollar, skriver institutet.

Första gången sedan revolutionen

Om Ryssland förklaras statsbankrutt skulle det vara Rysslands första stora konkurs på obligationsmarknaden sedan den ryska revolutionen 1917, uppger Reuters.

Det skulle hittills vara den värsta konsekvensen av Moskvas uteslutning från det västerländska finansiella systemet, även om Kreml säger att västvärlden har tvingat fram en statsbankrutt genom sanktioner som har lamslagit den ryska ekonomin.

Stort symboliskt värde

Eftersom Ryssland inte kan låna och inte vill låna just nu kommer statskonkursen till stor del vara symboliskt och en slutmarkör för Rysslands försök att integreras i västvärldens finansiella system efter kalla krigets avslut, skriver Moody's.

Institutet konstaterar att Rysslands ekonomi går mot den värsta nedgången sedan åren efter Sovjetunionens fall 1991. Inflationen och kapitalflykten i landet är skyhög.

Konsekvenser för Ryssland

Till skillnad från företag finns det inga fastställda konkursförfarande för stater. Det innebär att tillgångar inte tas med tvång. De exakta följderna vid en statsbankrutt är således en fråga mellan det berörda landet och långivarna.

Långivare kan via juridisk väg begära utmätning på några av landets tillgångar. Men det är en svår juridisk process som kan pågå i flera år.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump kanske inte blev träffad av kula

2024 07 25

Nu ifrågasätts det om Donald Trump verkligen blev träffad av en kula vid mordförsöket.

Mordförsöket mot Donald Trump den 13 juli har skakat om både USA och världen.

Trump klarade sig med blotta förskräckelsen när han blev beskjuten av gärningsmannen Thomas Matthew Crooks, och kulan gick genom örat istället för att träffa huvudet.

Men nu ifrågasätter FBI om det verkligen var en kula som gick genom Trumps öra.

– Med avseende på president Trump så finns det vissa frågor kring huruvida det var en kula eller splitter som träffade hans öra, säger FBI-chefen Christopher Wray, rapporterar the Guardian.

Väcker starka reaktioner

FBI-chefens uttalande kom i samband med en utfrågning i kongressen.

Donald Trump själv har med bestämdhet sagt att det var en kula som träffade honom.

– Jag tog en kula för demokratin, har Trump bland annat sagt.

Men enligt Christopher Wray är detta alltså inte klarlagt än.

FBI-chefens uttalande väcker dock starka reaktioner och får hård kritik.

”Politiskt motiverat”

En av dem som protesterar mot uttalandet är Ronny Jackson, tidigare läkare i Vita huset och numera republikansk kongressledamot.

Han har enligt uppgifter själv undersökt Trumps öra.

Jackson menar att FBI-chefens uttalande är ”politiskt motiverat”, rapporterar tidningen.

– Det är ABSOLUT OANSVARIGT av Chris Wray att göra ett sådant uttalande som chef för FBI, skriver Ronny Jackson på X.

Jackson menar att Wray vid upprepade tillfällen har använt sin maktposition för att försöka motarbeta Donald Trump.

– DET VAR EN KULA – JAG HAR SETT SÅRET! PATETISKT!!!, dundrar Jackson på den sociala plattformen.

Trump har krävt FBI-chefens avgång

I utfrågningen i kongressen på onsdagen fick FBI-chefen också frågan om han sett någon kognitiv försämring hos president Joe Biden, rapporterar Forbes.

Wray svarade då att han inte träffat Joe Biden särskilt ofta men att han inte hade observerat någon kognitiv försämring hos presidenten i samband med sina samtal med Biden.

Detta fick Donald Trump att kräva FBI-chefens avgång i ett inlägg på plattformen Truth Social. Wray ”ljuger för kongressen”, enligt Trump.

Det står med andra ord klart att Trump-lägret inte har något större förtroende för FBI-chefen just nu.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen