HIMARS-raketer slår ner i Ryssland

2026 01 25

En rysk stad har utsatts för en stor attack.

Den ryska staden Belgorod har attackerats med HIMARS-raketer under natten, enligt regionguvernören Vyacheslav Gladkov.

Attacken beskrivs som ”massiv”.

”Den mest massiva” attacken

Belgorod ska ha utsatts för ”den mest massiva” attack den 24 januari, och HIMARS-raketer uppges ha använts i attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Guvernören i Belgorod oblast uppger att det finns skador på energiinfrastruktur efter attacken.

Räddningspersonal har skickats ut för att bedöma situationen.

Enligt rapporter från guvernören Vyacheslav Gladkov har också en servicebyggnad fattat eld, en innergård har börjat brinna och taken på två hus har börjat brinna på grund av fallande bråte.

Preliminär information har gjort gällande att inga människor är skadade.

LÄS OCKSÅ: Kreml dundrar - "ingen idé att hoppas"

Uppsamlingsplats för ryska attacker

Belgorod är en viktig stad som även tidigare har attackerats av Ukraina.

– Belgorod oblast gränsar till Ukrainas oblast Sumy, Charkiv och Luhansk och används regelbundet som uppsamlingsplats för ryska attacker mot ukrainskt territorium, rapporterar tidningen.

Uppgifterna om HIMARS-attacken, som tidningen ännu inte har kunnat verifiera, kommer efter att Ryssland under en längre tid har riktat hårda attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Ukrainas president varnade redan i september för att Ukraina skulle slå tillbaka mot den ryska energisektorn om Ryssland fortsatte med sina attacker mot ukrainska elnät.

Ukraina har den senaste tiden utsatts för massiva attacker mot elnät, gasanläggningar och värmesystem.

Detta har orsakat en svår situation för den ukrainska befolkningen, inte minst eftersom temperaturen konstant har legat flera grader under noll.

LÄS OCKSÅ: "Alla trafikljus har slocknat" - kaotiska scener i Ryssland

Trepartssamtal i Förenade Arabemiraten

Samtidigt som attackerna har fortsatt, har Ukraina, Ryssland och USA varit involverade i tvådagars trepartssamtal i Förenade Arabemiraten som avslutades på lördagen.

Parterna har beskrivit samtalen som ”konstruktiva”.

Förhandlingarna kommer att återupptas i Abu Dhabi den 1 februari, rapporterar tidningen.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen