Hemmatest införs – för Sveriges vanligaste cancersjukdom

2024 11 29

Framöver ska man i sitt eget hem kunna testa sig för Sveriges vanligaste cancerform.

Varje år drabbas nästan 11 000 personer i Sverige av prostatacancer.

Många av dem överlever inte.

Nu inleds dock ett större projekt för att den svåra sjukdomen ska kunna upptäcktas i ett tidigare skede – genom att erbjuda test i hemmet.

Region Västerbotten är först ut med erbjudandet.

I Västerbotten till exempel har ungefär 46 procent av männen lämnat ett PSA-prov när de fått erbjudandet. Det vill vi öka, säger Ove Andrén urolog på Skellefteå sjukhus och medicinskt ledningsansvarig för organiserad prostatacancertestning, i ett uttalande.

– Genom egenprovtagning i hemmet tror vi att de som jobbar på dagarna och dessutom har långt till sin hälsocentral kommer att lämna prov i högre utsträckning. Det blir en mer jämlik testning.

Projektet ökar successivt

Inledningsvis kommer totalt 100 män i Västerbotten och Västernorrland att provta sig själva parallellt med att prov lämnas på urologmottagning.

Nästa steg är att skicka ut provtagningsmaterial till 450 slumpmässigt utvalda män i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen.

Dessa kommer att erbjudas provtagning i hemmet istället för på en hälsocentral.

Därefter kan projektet öka ytterligare.

– Om egenprovtagning i hemmet leder till en ökad testning blir nästa del i projektet att utöka erbjudandet till 10 000 män i norra sjukvårdsregionen. Då får vi verifiera de första resultaten mot en större grupp individer men även kontrollera att logistiken fungerar, säger Johan Styrke, överläkare i urologi vid Sundsvalls sjukhus som är ledande i projektet.

Färre män väntas dö

Förhoppningen, och förväntningen, är att antalet män som dör varje år av prostatacancer ska minska som följd av ökad testning.

Förutom att upptäcka och behandla allvarlig prostatacancer så kommer vi också att frigöra resurser från primärvården – både när det gäller bokningsförfarande och själva provtagningen, säger Johan Styrke.

– I norra Sverige kommer också de socioekonomiska vinsterna med hemprovtagning sannolikt bli påtagliga eftersom avståndet till provtagning kan vara långt.

Foto: Daniel Marklund / Region Västerbotten

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen