Helvändning om populära chipsen – nytt besked

2024 08 29

Chipsbråket mellan Gårdschips och Laholms kommun eskalerar.

Tidigare i veckan kom besked om att Laholms kommun inför ett förbud som innebär att Gårdschips inte får sälja produkter med parmesansmak.

Anledningen har att göra med att produkten är felaktigt märkt.

Nu ger Gårdschips besked om att man trotsar beslutet, rapporterar Göteborgs-Posten.

“Vi fortsätter”

Gårdschips kommer att fortsätta sälja de populära parmesanchipsen, vilket lär innebära viten på 5 000 kronor per påse.

Vd för Premium Snacks Nordic AB, som äger varumärket Gårdschips, Henrik Strinning, uttalar sig.

– Vi är självklart angelägna om att göra rätt för oss, men så länge vi har möjlighet att överklaga, och beslutet är felaktigt, kommer vi att överklaga och fortsätta leverera våra chips, säger han till GP.

Kommunen agerar

Laholms kommun å sin sida bekräftar att man därmed vidtar åtgärder.

– Vi kommer begära in alla följesedlar från dem. När vi ser att de har levererat Gårdschips Parmesan kommer vi ta beslut om ett utdömande av vite som skickas till domstol. Det blir ett beslut per överträdelse, säger kommunens miljöchef Annica Hegefeldt.

“Behövs tillstånd”

Annica Hegefeldt har tidigare förklarat bakgrunden till chipsbråket.

– Från april måste man ha tillstånd för att få att använda namnet parmesan av just den här sorten de har, och det tillståndet kunde de inte visa upp för oss, har hon sagt till Hallandsposten.

Det är Gårdschips

Gårdschips satsar på premiumprodukter som kommer i olika smaker.

– På Gårdschips tillverkar vi riktigt goda premiumchips och snacks och det har vi gjort i årtionden, för oss är det ett hantverk från början till slut, förklarar bolaget om sin verksamhet.

– Vi står med båda fötterna stadigt i den halländska myllan samtidigt som vi kryddar med smaker från hela världen och kallar det hela för ”Halländskt hantverk”. Från lilla Laholm.

– Gårdschips ägs av koncernen Premium Snacks Nordic AB som utvecklar, tillverkar och säljer chips och snacks av hög kvalitet.

Obs: Bilden visar inte samma produkt som beskrivs i artikeln

Foto: G. Mihalcea

Text: Redaktionen

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen