Helomvändning i svenska flyktingmottagandet

2023 10 23

Sedan hösten 2022 har antalet asylsökande till Europa ökat med hög intensitet.

Bara under de sex första månaderna under det nuvarande året har EU, tillsammans med bland annat Norge och Schweiz, tagit emot mer än en halv miljon ansökningar om asyl från personer som flytt från sitt eget land.

En ökning med drygt 30 procent jämfört med motsvarande period förra året – och den högsta noteringen sedan 2015 och 2016.

Migrationsverket vänder

Trycket har ökat även efter sommaren.

Men Sverige är ett undantag i EU. Utvecklingen som pågår i Europa återspeglas inte här, menar Migrationsverket.

Tvärtom skiftar myndigheten sin uppskattning från att fler skulle komma – till färre.

– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten, men det har inte skett, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

– Istället ser vi en fortsatt vikande trend.

Sänker prognosen

Migrationsverket sänker därför planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024.

Enligt myndigheten beräknas 13 000 personer söka asyl under resten av 2023, jämfört med 14 000 som man trodde i juli.

Även prognosen för skyddssökande från Ukraina och antalet ansökningar om arbetstillstånd skruvas nu ned.

4,1 miljoner ukrainare på flykt

Den förstnämnda gruppen har rätt för tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fram till och med 4 mars 2025.

– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.

Löper ut även om kriget fortsätter

Massflyktsdirektivet ger ett skydd i högst tre år.

Det kommer att löpa ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande skulle pågå vid det tillfället.

– Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör, framhåller myndigheten i samma pressmeddelande.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen