Helomvändning i svenska flyktingmottagandet

2023 10 23

Sedan hösten 2022 har antalet asylsökande till Europa ökat med hög intensitet.

Bara under de sex första månaderna under det nuvarande året har EU, tillsammans med bland annat Norge och Schweiz, tagit emot mer än en halv miljon ansökningar om asyl från personer som flytt från sitt eget land.

En ökning med drygt 30 procent jämfört med motsvarande period förra året – och den högsta noteringen sedan 2015 och 2016.

Migrationsverket vänder

Trycket har ökat även efter sommaren.

Men Sverige är ett undantag i EU. Utvecklingen som pågår i Europa återspeglas inte här, menar Migrationsverket.

Tvärtom skiftar myndigheten sin uppskattning från att fler skulle komma – till färre.

– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten, men det har inte skett, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

– Istället ser vi en fortsatt vikande trend.

Sänker prognosen

Migrationsverket sänker därför planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024.

Enligt myndigheten beräknas 13 000 personer söka asyl under resten av 2023, jämfört med 14 000 som man trodde i juli.

Även prognosen för skyddssökande från Ukraina och antalet ansökningar om arbetstillstånd skruvas nu ned.

4,1 miljoner ukrainare på flykt

Den förstnämnda gruppen har rätt för tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fram till och med 4 mars 2025.

– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.

Löper ut även om kriget fortsätter

Massflyktsdirektivet ger ett skydd i högst tre år.

Det kommer att löpa ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande skulle pågå vid det tillfället.

– Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör, framhåller myndigheten i samma pressmeddelande.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Ryskt bombplan har begått jättemisstag – “Finns ingen förklaring”

2024 05 05

Ett ryskt bombplan har bombat eget territorium.

De intensiva stridigheterna pågår alltjämt i östra Ukraina.

Ryssland har under den senaste tiden ökat attackerna i samband med offensiven i Kharkiv.

På lördagen har dock ett ryskt bombflygplan begått ett jättemisstag, och bombat eget territorium.

Det uppger Anton Gerashchenko, som tidigare varit rådgivare för Ukrainas inrikesminister, via X.

Stora explosioner

En bomb har släppts i den ryska staden Belgorod, belägen ungefär fyra mil från Ukraina.

– Bomben föll rätt ner i ett bostadsområde och exploderade, framhåller Gerashchenko.

Belgorods guvernör bekräftar att explosioner har skett men uttalar sig inte om vad orsaken är, uppger Kyiv Post.

Flera personer har förts till sjukhus i samband med explosionen.

“Finns ingen förklaring”

Det är inte första gången som Ryssland av misstag riktar attacker mot eget territorium.

Den oberoende ryska publiceraren Astra har tidigare tagit upp fenomenet.

– Det finns ingen exakt förklaring varför detta fortsätter att ske, har man förklarat.

Kemiska vapen

På annat håll i kriget har Ryssland anklagats för att använda kemiska vapen mot ukrainska soldater.

Det är USA som formellt har framhållit anklagelserna, och därmed infört nya sanktioner gentemot Ryssland.

Gör framsteg

Ukrainska tjänstemän har varnat för att situationen vid frontlinjen blir allt svårare och Ryssland gör framsteg på flera håll.

– Ryska styrkor verkar välja att utnyttja det taktiska läget nordväst om Avdiivka, en rimligt militär satsning, men deras slutliga mål i denna region förblir oklart, meddelar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Ryska styrkor verkar välja att utnyttja det område där ryska styrkor mest sannolikt kommer att göra taktiska vinster inom en snar framtid, men det är oklart om de kommer att fortsätta att driva norrut mot Toretsk eller återgå till sitt tidigare fokus på Pokrovsk i nordväst.

Uppgifter kommer samtidigt om att Ryssland förbereder en storoffensiv till sommaren, någonting som kan ha snabbats på i och med det nya amerikanska stödpaketet till Ukraina.

Foto: Vitaly V. Kuzmin

Text: Redaktionen

Muharrem Demirok: “Sverige kommer att bada i guld”

2024 05 06

Centerpartiets partiledare tror starkt på Sveriges roll i den gröna omställningen.

På söndagskvällen råder partiledardebatt där flera olika ämnen diskuteras.

Bland de hetaste ämnena finns krigen i Gaza och Ukraina, säkerhetshotet mot Sverige, sjukvården, ekonomin och miljön.

Just miljön och den gröna omställningen menar Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok kommer att gynna Sverige.

Det rapporterar SVT.

“Kommer bada i guld”

Det var i direktsändning som Demirok svarade på ett uttryck från en tittare som menade att svenskarna späker sig och står för en liten del av de globala utsläppen.

Han menade att just stålproduktionen kommer att vara mycket gynnsamt för Sverige.

– Nästa gröna stål ska tillverkas i Sverige och säljas till hela världen. Vi späker oss inte, vi kommer bada i guld när vi gör den här klimatomställningen, svarade Demirok.

Landsbygden avgörande

Resurser till den gröna omställningen har diskuterats under en längre tid och olika aktörer har olika synpunkter på hur det ska genomföras i praktiken.

Naturvårdsverket är en aktör som menar att landsbygden spelar en stor roll i omställningen, i synnerhet när det gäller elproduktionen.

– Landsbygdskommuner har goda förutsättningar att producera sol-, vind- och vattenkraft, förklarar myndigheten.

– Förnybar energi kan även vara en viktig framtidsfråga på lokal nivå, genom att fler hushåll på landsbygden blir självförsörjande på energi genom solel vilket minskar sårbarheten för strömavbrott. 

– Satsningar på förnybar energi kan också skapa nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

Hektisk debatt

I vanlig ordning har det varit en hektisk debatt där stora åsiktsskillnader om en mängd ämnen har vädrats.

Bland annat tog man upp det rådande kriget i Gaza, där bland andra Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar uttryckte sig.

– Detta är ett omänskligt, fruktansvärt övergrepp och den här regeringen måste höja sin röst för att få stopp på detta, menade Dadgostar enligt SVT.

Jimmie Åkesson ställde sig frågan varför inte mer kritik riktas mot Hamas roll.

En annan fråga som har debatterats hett är den om sjukvården, där kritik kommer från flera håll angående regeringens hantering av frågan.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen