Helomvändning i svenska flyktingmottagandet

2023 10 23

Sedan hösten 2022 har antalet asylsökande till Europa ökat med hög intensitet.

Bara under de sex första månaderna under det nuvarande året har EU, tillsammans med bland annat Norge och Schweiz, tagit emot mer än en halv miljon ansökningar om asyl från personer som flytt från sitt eget land.

En ökning med drygt 30 procent jämfört med motsvarande period förra året – och den högsta noteringen sedan 2015 och 2016.

Migrationsverket vänder

Trycket har ökat även efter sommaren.

Men Sverige är ett undantag i EU. Utvecklingen som pågår i Europa återspeglas inte här, menar Migrationsverket.

Tvärtom skiftar myndigheten sin uppskattning från att fler skulle komma – till färre.

– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten, men det har inte skett, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

– Istället ser vi en fortsatt vikande trend.

Sänker prognosen

Migrationsverket sänker därför planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024.

Enligt myndigheten beräknas 13 000 personer söka asyl under resten av 2023, jämfört med 14 000 som man trodde i juli.

Även prognosen för skyddssökande från Ukraina och antalet ansökningar om arbetstillstånd skruvas nu ned.

4,1 miljoner ukrainare på flykt

Den förstnämnda gruppen har rätt för tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fram till och med 4 mars 2025.

– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.

Löper ut även om kriget fortsätter

Massflyktsdirektivet ger ett skydd i högst tre år.

Det kommer att löpa ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande skulle pågå vid det tillfället.

– Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör, framhåller myndigheten i samma pressmeddelande.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen


14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


13 nov 26

Mohamed Ali (V) i Putinskandal

2026 11 14

Vänsterpartiets riksdagsledamot Mohamed Alis inlägg i sociala medier fortsätter att skapa rubriker.

Det har tidigare rapporterats om att Ali utryckt att han vill förbjuda prideflaggor och att han spridit konspirationsteorier om Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023.

Nu kommer nya avslöjanden. 

Mohamed Ali ska ha delat fler inlägg som tydligt strider mot Vänsterpartiets partilinje, rapporterar Expressen.

Lättklädda kvinnor och niqab 

Ett av inläggen innehåller ett sju minuter långt klipp från en debatt om niqb i egyptisk tv.

I klippet uttalar sig Ahmed Karima, professor i islamisk rätt vid al-Azharuniversitetet, om det heltäckande plagget. Han säger bland annat att ”den lättklädda kvinnan utgör en större fara för samhället än kvinnan som bär niqab”, rapporterar Expressen.

– De värderingar som återges hör inte hemma i Vänsterpartiet. Det är viktigt att Mohamed visar att han förändrat sitt synsätt och delar Vänsterpartiets värderingar, framhåller V:s partisekreterare Maria Forsberg i en kommentar till tidningen.

Delat Putinlögn

Mohamed Ali ska även ha delat ett påstående som tillskrivs Rysslands diktator Vladimir Putin.

Påståendet kommer från sajten Geopolitica och går ut på att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA skulle ligga bakom 95 procent av världens terrordåd.

USA:s finansdepartementet har pekat ut den ryske ultranationalisten Alexander Dugin som ansvarig för Geopolitica – en sajt som enligt amerikanska myndigheter används för att sprida rysk propaganda och västfientliga budskap.  

– Dugin kontrollerar Geopolitica, en webbplats som fungerar som en plattform för ryska ultranationalister att sprida desinformation och propaganda riktad mot västerländska och andra målgrupper, framhöll finansdepartementet i ett uttalande 2022.  

Alexander Dugin har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen