Helomvändning i svenska flyktingmottagandet

2023 10 23

Sedan hösten 2022 har antalet asylsökande till Europa ökat med hög intensitet.

Bara under de sex första månaderna under det nuvarande året har EU, tillsammans med bland annat Norge och Schweiz, tagit emot mer än en halv miljon ansökningar om asyl från personer som flytt från sitt eget land.

En ökning med drygt 30 procent jämfört med motsvarande period förra året – och den högsta noteringen sedan 2015 och 2016.

Migrationsverket vänder

Trycket har ökat även efter sommaren.

Men Sverige är ett undantag i EU. Utvecklingen som pågår i Europa återspeglas inte här, menar Migrationsverket.

Tvärtom skiftar myndigheten sin uppskattning från att fler skulle komma – till färre.

– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten, men det har inte skett, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

– Istället ser vi en fortsatt vikande trend.

Sänker prognosen

Migrationsverket sänker därför planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024.

Enligt myndigheten beräknas 13 000 personer söka asyl under resten av 2023, jämfört med 14 000 som man trodde i juli.

Även prognosen för skyddssökande från Ukraina och antalet ansökningar om arbetstillstånd skruvas nu ned.

4,1 miljoner ukrainare på flykt

Den förstnämnda gruppen har rätt för tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fram till och med 4 mars 2025.

– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.

Löper ut även om kriget fortsätter

Massflyktsdirektivet ger ett skydd i högst tre år.

Det kommer att löpa ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande skulle pågå vid det tillfället.

– Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör, framhåller myndigheten i samma pressmeddelande.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen