2 april 2026

Helomvändning i rysk stats-tv – ställer krav

2023 11 11

Det råder en ovanlig utveckling i rysk stats-tv.

Ända sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes har ämnet diskuterats i den ryska statskontrollerade televisionen.

Från många håll har man stöttat kriget och pratat om hur det kan utvecklas framöver.

Nu tycks dock ovanligt många röster höjas om att det behövs fredsförhandlingar.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Har inte råd

Det är av två huvudsakliga anledningar som fler förespråkar att man inleder fredsförhandlingar.

Dels kostar kriget för mycket pengar och de ekonomiska konsekvenserna av kriget innebär att man bör välja annat än att fortsätta.

En annan anledning handlar om att man är rädd att ryska allierade, som exempelvis Kina, är trötta på krigföringen.

“Måste få ett slut”

En som förespråkar fredsförhandlingar är den föredetta dumaledamoten Boris Nadezhdin.

– Västs samlade ekonomiska kraft är så mycket större än vår och ju längre det här pågår desto mer förlorar vi. Det måste få ett slut, säger han.

Även ryska statsvetare har invändningar om de ekonomiska förutsättningarna för att fortsätta kriga, samtidigt som Kreml fortsatt menar att den “militära specialoperationen” fortsatt går enligt plan.

Satsar på Krym

Fortsatta strider rasar i de södra och östra delarna av Ukraina.

De ukrainska styrkorna har under den senaste tiden ökat aktionerna kring Krymhalvön.

Under en operation som utfördes natten till fredagen träffade man två landningsfartyg i vad som kännetecknar en tydlig kampanj vid Krym.

Det rapporterar CNN.

Bepansrade fordon

På fartygen fanns bland annat bepansrade fordon.

– Två ryska attackbåtar har träffats av ukrainska havsdrönare nära Chernomorske, Krym, framhåller Andriy Yusov, en talesperson vid det ukrainska försvaret.

– Båtarna var bemannade och lastade med pansarfordon.

Ukraina har fortsatt öka de riktade motattackerna vid Krymhalvön som man hoppas kunna återta.

Foto: M. Parulava

Text: Redaktionen


7 augusti 2026

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen 

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen