Hela Sverige kan få sänkt elräkning – två städer först ut

2025 02 27

Anledningen till den ovanligt saftiga fakturan är den nya prismodellen som lanserats bland flera stora elnätsföretag, bland annat jätten Ellevio med en miljon kunder.

Modellen innebär att en större del av avgiften baseras på hushållens effekttoppar – det vill säga de timmar per månad som det används mest energi.

Men nu presenteras en ny tjänst som ska göra det lättare för företag och privatpersoner att styra sitt effektuttag – och därmed sänka sina elnätskostnader.

Kan bli standard i hela EU

Lösningen är ett så kallat API och tar tagits fram av Tekniska verken, Göteborg Energi och Research Institute of Sweden, RISE.

Redan den 1 mars kommer tjänsten, som beskrivs ha potential att bli standard i Norden och EU, att erbjudas för elnätskunder i Linköping och Göteborg.

– De nya effektavgifterna kan innebära att bara en kort stunds elbilsladdning på fel tid och med hög effekt kan höja månadsräkningen med hundralappar och tvärtom. För den som kan ladda på låg effekt under natten, när belastningen på elnäten är mindre samtidigt som elpriset är lägre, kan det finnas pengar att spara. Med det nya API:et kan kunderna styra och optimera på ett enklare sätt, säger Niklas Thidevall, projektledare på RISE, i en kommentar.

"Påverkar kostnaden väsentligt"

Det handlar i grunden om en datalösning.

API:et möjliggör för leverantörer inom energioptimering, elbilsladdning och smarta hem att få tillgång till nätbolagens elnätsavgifter. Datan läses in av maskiner och används av leverantörerna för att ge kunderna möjlighet att styra när elen ska förbrukas.

Lösningen är både öppen och kostnadsfri.

I Linköping, där tjänsten testats för 1 750 elbilsägare, visas en “märkbar förändring” kopplat till effektuttaget, enligt Tekniska verken.

– I vår uppföljning ser vi att elbilsanvändare som använder vår spetsigare prislista "alternativ" tydligt påverkar sina effekttoppar genom att aktivt styra sin förbrukning från dag till natt, vilket har minskat deras sammanlagda effektuttag med upp till 20 procent jämfört med samma period föregående år, säger Christian Andersson, affärsutvecklare Elnät, Tekniska verken.

– Detta visar att genom att optimera sin elanvändning kan man både minska belastningen på elnätet och påverka sina kostnader väsentligt.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen