Hela Sverige kan få sänkt elräkning – två städer först ut

2025 02 27

Anledningen till den ovanligt saftiga fakturan är den nya prismodellen som lanserats bland flera stora elnätsföretag, bland annat jätten Ellevio med en miljon kunder.

Modellen innebär att en större del av avgiften baseras på hushållens effekttoppar – det vill säga de timmar per månad som det används mest energi.

Men nu presenteras en ny tjänst som ska göra det lättare för företag och privatpersoner att styra sitt effektuttag – och därmed sänka sina elnätskostnader.

Kan bli standard i hela EU

Lösningen är ett så kallat API och tar tagits fram av Tekniska verken, Göteborg Energi och Research Institute of Sweden, RISE.

Redan den 1 mars kommer tjänsten, som beskrivs ha potential att bli standard i Norden och EU, att erbjudas för elnätskunder i Linköping och Göteborg.

– De nya effektavgifterna kan innebära att bara en kort stunds elbilsladdning på fel tid och med hög effekt kan höja månadsräkningen med hundralappar och tvärtom. För den som kan ladda på låg effekt under natten, när belastningen på elnäten är mindre samtidigt som elpriset är lägre, kan det finnas pengar att spara. Med det nya API:et kan kunderna styra och optimera på ett enklare sätt, säger Niklas Thidevall, projektledare på RISE, i en kommentar.

"Påverkar kostnaden väsentligt"

Det handlar i grunden om en datalösning.

API:et möjliggör för leverantörer inom energioptimering, elbilsladdning och smarta hem att få tillgång till nätbolagens elnätsavgifter. Datan läses in av maskiner och används av leverantörerna för att ge kunderna möjlighet att styra när elen ska förbrukas.

Lösningen är både öppen och kostnadsfri.

I Linköping, där tjänsten testats för 1 750 elbilsägare, visas en “märkbar förändring” kopplat till effektuttaget, enligt Tekniska verken.

– I vår uppföljning ser vi att elbilsanvändare som använder vår spetsigare prislista "alternativ" tydligt påverkar sina effekttoppar genom att aktivt styra sin förbrukning från dag till natt, vilket har minskat deras sammanlagda effektuttag med upp till 20 procent jämfört med samma period föregående år, säger Christian Andersson, affärsutvecklare Elnät, Tekniska verken.

– Detta visar att genom att optimera sin elanvändning kan man både minska belastningen på elnätet och påverka sina kostnader väsentligt.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen