Havskabel förstörd i Östersjön – stor påverkan

2024 11 18

Havskabeln C-Lion1, som löper mellan Finland och Tyskland, har gått av.

Det uppger statliga datakommunikationsbolaget Cinia på måndagen.

Händelsen får stor påverkan för Finland. Samtliga dataförbindelser som löper genom kabeln har slagits ut.

Det innebär att Finlands internationella förbindelser påverkas.

– Det är bra att komma ihåg att dataförbindelserna från Finland ut i världen går från flera olika håll. Nu har en av dem brutits, vilket kan belasta de andra, säger Samuli Bergström, chef på det finska Cybersäkerhetscentret vid Traficom, till Yle.

Huruvida medborgare kommer påverkas av händelsen är oklart, men Bergström bedömer det som osannolikt.

– Troligtvis kommer det här inte att synas alls för den vanliga medborgaren.

Oklara omständigheter

Enligt Cinia har ”kabeln gått av”.

Orsaken är ännu inte fastställd.

– Eftersom sjökablar ligger på havsbottnen så påverkas den av olika väderfenomen och sjöfart. De utsätts för olika typer av fysiska belastningar, även om det inte är varje dag som en kabel går av, säger Samuel Bergström till HBL.

Fartyg på väg

Orsaken till felet utreds.

Ett servicefartyg är på väg ut till platsen, uppger Yle.

Över tusen kilometer lång

Havskabeln C-Lion1 är 1 173 kilometer lång och går mellan Rostock i Tyskland och Helsingfors i Finland.

Finland har tidigare drabbats av liknande incidenter.

I oktober 2023 skadades en viktig gasledning mellan Finland och Estland. I samma veva skadades en svensk-estnisk undervattensledning i Östersjön.

Finlands regering bekräftade snabbt att skadorna på gasledningen orsakats av "extern aktivitet".

Enligt uppgift ska flera utländska fartyg rört sig kring den saboterade gasledningen – bland annat ett ryskt och ett kinesiskt.

Både Ryssland och Kina har förnekat all form av inblandning.

Dmitrij Peskov, Kremls talesperson, gick till angrepp mot Finland efter utpekandet.

– Alla hot mot Ryssland är oacceptabla, sade han i ett uttalande.

Foto: P. Julia

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen