Rapporterna kommer från hela Sverige.

Kedjans samtliga butiker har drabbats av tekniska problem som orsakar stora problem – och i förlängningen för kunderna.

Det är kortterminalerna som slagits ut, rapporterar Aftonbladet.

– Det är en driftstörning i vårt centrala system.

Bekräftelsen kommer från Biltemas presstalesperson Johan Gerdevåg.

Orsaken till besväret är okänd.

Hela världen påverkas just nu av omfattande teknikstrul. USA har krävt omedelbart stopp för flygtrafik globalt.

LÄS MER HÄR: Teknikhaveri i hela världen – flyg stoppas omedelbart

Kan bara spekulera

De tekniska problemen innebär att det inte går att betala med kort i Biltemas butiker.

Däremot ska det inte vara några problem att ta emot kontanter.

Hur länge problemen väntas fortgå går bara att spekulera kring.

– Våra tekniker har hittat felet och jobbar nu med att hitta en lösning, men det finns i nuläget ingen prognos när det ska vara löst.

Det säger Johan Gerdevåg strax efter klockan åtta.

Förutom problemen i kortterminalerna ligger även Biltemas hemsida nere.

Den som försöker gå in på biltema.se möts istället av ett felmeddelande.

Systembolaget drabbades i maj

Det är inte första gången en större svensk butik drabbas av stora betalproblem.

I maj låg möjligheten till att betala med kort nere på Systembolaget i hela landet efter ett omfattande nätverksproblem.

– Det finns inga misstankar om att det är någon yttre påverkan som ligger bakom problemen, sade Sofia Sjöman Waas, presstalesperson på Systembolaget, till Aftonbladet vid tillfället.

Problem även för Ica

Även Ica drabbades av liknande problem tidigare i år.

Ett haveri gjorde att inga Ica-butiker i Sverige kunde betala med kort i kassan.

Istället uppmanades kunder att använda swish eller kontanter som betalmedel.

Vid det tillfället bestod problemen under flera timmar och löstes först vid lunchtid efter att ta upptäckts på morgonen.

Kontantfrågan uppmärksammas 

Många kunder lyfter även frågan om kontanternas betydelse när kortsystemet slås ut.

I januari meddelade regeringen att man inlett en utredning där man överväger möjlighet till att alltid kunna betala med kontanter när det gäller inköp av exempelvis livsmedel.

– Det är även viktigt att titta på frågan utifrån ett beredskapsperspektiv, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) vid tillfället.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen