23 juni 2026

SVERIGE: Haveri hos Swish

2022 10 09

Användare av betalappen Swish rapporterar om stora störningar.

Omkring 13-tiden på fredagseftermiddagen uppstod problemen.

Swish kraschade och appens användare har inga möjligheter att skicka eller ta emot pengar.

– Just nu har vi ett driftstopp i Swish och inga Swish-betalningar kan genomföras, skriver företaget på sin hemsida enligt flera svenska medier.

Arbetar febrilt

Personalen hos betaljätten jobbar nu på högvarv för att komma tillrätta med besvären.

– Vi arbetar för fullt med att lösa problemet och uppdaterar vår hemsida när statusen ändrats, framhåller Swish.

Uppmanar att kontakta banken

Runt klockan 15 hade företaget fortfarande inte kommunicerat någon lösning.

Man uppmanar även användare att kontakta sin bank om man har frågor som rör transaktioner som kan ha drabbats.

8 miljoner användare

Haveriet drabbar en enormt stor del av svenska folket.

Hela 8 miljoner svenskar använder sig av betalfunktionen, som funnits tillgänglig sedan 2012, enligt företagets hemsida.

Varnar för bluffsamtal

På sin webbplats varnar även Swish för att det fortfarande förekommer SMS och bluffsamtal från personer som uppger sig ringa från Swish säkerhetsavdelning.

En varning som utfärdades redan i maj.

– Vi på Swish ringer aldrig upp eller SMS:ar privatanvändare. Om detta sker, lägg på samtalet och polisanmäl händelsen.

Äldre drabbas

Det är framför allt äldre personer som har drabbats av bedragare.

– Det börjar med ett samtal där bedragaren påstår att lånet som man begärde har blivit beviljat eller godkänt, framhöll Swish i ett pressmeddelande i maj.

Försöker höja maxbelopp

Bedragarna försöker även få mottagarna att höja maxbeloppet för vad som är möjligt att swisha.

– Detta samtal följs upp med ett andra samtal där bedragaren påstår sig arbeta på en bank och att det pågår ett bedrägeri och man måste logga in på en gång för att få stopp på detta. Men innan man loggar in så ska ma höja sin gräns för Swish till 150 000 kronor.

Foto: Swish

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen