JUST NU: Hatstorm mot piloter efter SAS-strejken

2022 07 05

Pilotfacket får utstå mycket hårda ord från besvikna resenärer.

Igår förverkligades hotet då parterna inte kom överens – och SAS-piloterna gick ut i strejk.

Ett besked som påverkar 30 000 passagerare och mellan 200 och 250 flygplan varje dag.

– Detta är riktigt dåliga nyheter för våra kunder, sade flygbolagets vd Anko van der Werff till VG.

900 piloter

Drygt 900 piloter omfattas av strejken och flera resenärer har strandats på flygplatser – både hemma i Sverige och ute i Europa.

Antingen för att de inte kommer iväg på sina resor, eller för att de inte kommer hem från sina semestrar.

Hatstorm på Facebook

Nu haglar ilskna kommentarer mot pilotfackets sida på Facebook, rapporterar Aftonbladet.

– Ni i pilotföreningen är nog Sveriges minst omtyckta människor just nu, skriver en upprörd användare.

Krossade semesterdrömmar

Många är mycket arga och besvikna över den strejk som nu påverkar enorma mängder resenärer.

– Om målet är att skada familjer som äntligen kan genomföra en efterlängtad resa så är det mitt i prick, skriver en annan arg skribent.

Facket: “Tvingade oss i strejk”

Piloterna själva menar dock att ilskan över förstörda semestrar borde riktas mot SAS istället.

– De väljer att tvinga ut oss i strejk, det är helt oförståeligt. Nu har vi hamnat i en absurd situation där vi strejkar för försämrade villkor, säger Martin Lindgren, ordförande för pilotfacket, till Aftonbladet.

Ett krav sticker ut

Bland kraven från facket sticker ett ut. Det handlar om att mer än 500 piloter som sparkades under pandemin ska få tillbaka sina jobb – utan att tvingas söka nya tjänster i andra SAS-bolag.

Enligt Martin Lindgren skulle det senare innebära sämre villkor.

– Vi har länge varit utsatta för att man säger upp lojala medarbetare och sen anställer piloter i brevlådeföretag och kringgår kollektivavtal och förpliktelser mot anställda, säger han till tidningen.

Anklagar piloterna: “Strejkkultur”

För tillfället är det oklart hur länge strejken kan väntas pågå. SAS blöder kraftigt ekonomiskt.

Enligt Karin Nyman, kommunikationschef på företaget, förlorar man upp till 150 miljoner varje dag. Hon är mycket kritisk till Svensk Pilotförening som hon menar har en “strejkkultur”.

– Piloterna är en privilegierad grupp som kräver mer än alla andra. Nu riskerar man allas arbetsplats med strejken, säger hon.

Ansökt om konkursskydd i USA

SAS meddelade i förmiddags att man kommer att ansöka om skydd mot konkurs i USA, rapporterar Dagens Nyheter.

– Det här är ett konkursskydd, men det här handlar inte om konkurs, utan om finansiell rekonstruktion. Hade vi ansökt om det i andra länder hade vi kunnat få större svårigheter med att bedriva verksamheten. Nu kommer vi kunna fortsätta bedriva verksamheten och betala löner till våra anställda, samtidigt som vi sköter den finansiella rekonstruktionen, säger Anko van der Werff enligt tidningen.

Foto: SAS

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen