Hätskt rysk hot – bekräftar nya mål med invasionen

2023 10 01

Rysslands tidigare president ger nu ett nytt besked.

Från ryskt håll firar man just nu årsdagen för den olagliga annekteringen av de fyra ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Kherson.

Den stora militära insatsen till trots har Ryssland inte lyckats få fullständig kontroll över de annekterade regionerna, och stora strider pågår.

En ukrainsk motoffensiv har ställt till det för de ryska styrkorna, och kriget fortsätter att skörda offer.

Nu kommer den tidigare ryska presidenten Dmitrij Medvedev med ett nytt besked om de ryska planerna.

“Flera nya regioner”

Medvedev, som idag är biträdande ordförande för säkerhetsrådet, menar att Ryssland kan komma att sikta på nya ukrainska regioner.

– Den speciella militäroperationen kommer att fortsätta till dess att Naziregimen i Kiev är helt förstörd, säger han enligt AFP.

– Segern kommer att bli vår, och det kommer att vara flera nya regioner inom Ryssland.

Putin firar

Under dagen har Vladimir Putin firat årsdagen av annekteringen, och benämnt dagen som en “dag av återförening”.

Medvedevs kommentarer om att annektera nya regioner kommer bara timmar efter det att Putin talat till nationen.

I talet framhöll han att annekteringarna innebär ett “historiskt beslut” om att ansluta sig till “faderlandet”.
Det rapporterar The Telegraph.

Skapat ny allians

I dagarna har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj närvarat vid en presskonferens för det internationella försvarsindustriforumet.

Där har en ny försvarsfond upprättats som del i en ny allians där länder över hela världen ska arbeta med gemensam vapenproduktion.

Med flera länder

Zelenskyj tar till X, tidigare känt som Twitter, för att förklara att han diskuterat med representanter för flera länder, däribland Sverige.

– Under ett möte med representanter för försvarsföretag och organisationer från USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Turkiet, Sverige och Tjeckien diskuterade vi utsikterna för partnerskap och gemensam vapenproduktion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

JUST NU: 54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen