Hårt slag för svenska bönder

2023 03 31

Mejerijätten Arla går fram med en kraftig sänkning av priset som de betalar Arlabönderna för mjölk.

Priset som bönderna får betalt för sin mjölk sänks i april med 57,2 öre per kilo mjölk, uppger Arla i ett pressmeddelande.

Arlas 8 500 mjölkbönder får nu nöja sig med 4,81 kronor per kilo mjölk.

– Det så kallade a contopriset för konventionell mjölk blir därmed 481,2 öre per kilo och 532,4 öre per kilo för ekologisk mjölk. Priserna hamnar därmed på ungefär samma nivåer som april förra året, framhåller mejerijätten.

Vädjar till svenska hushåll

Arla framhåller att de senaste  månadernas sänkningar av mjölkpriset beror på förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, både på de internationella mejerimarknaderna och i dagligvaruhandeln. 

Företaget uppger att de i nuläget inte kan betala bönderna mer än vad marknaden är beredd att betala.

– Jag förstår verkligen att många hushåll står inför en tuff ekonomisk situation, inte minst barnfamiljer med höga utgifter för mat. Samtidigt finns många hushåll som fortfarande har marginaler kvar och till dem kan vi bara vädja att fortsätta välja svenska mejeriprodukter.

–  Annars finns en risk att jakten efter den billigaste matkassen leder till att svenska gårdar tvingas lägga ner. Vill vi ha svensk mat på borden även i framtiden är det viktigt att bönderna kan få ersättning för sina kostnader som alltjämt är höga, säger Kai Gyllström, vd för Arla Sverige.

Fakta mjölk

- Mjölk är ett av de mest näringstäta livsmedlen som finns, också i förhållande till sin miljöpåverkan. Mjölk innehåller 18 av 22 av de näringsömnen vi behöver få i oss varje dag.

- Mjölk innehåller protein, mineraler och vitaminer. Mjölk och ost är våra viktigaste kalciumkällor, och ger oss även fosfor, vitamin B12 och riboflavin. 

- Mjölk är berikat med vitamin D, som många svenskar får i sig för lite av. Mager mjölk innehåller lika mycket vitaminer och mineraler som fet mjölk.

- Mjölk och mejeriprodukter innehåller mest mättat fett och bara lite av det nyttiga omättade fettet. Det bästa valet för hälsan är mjölk, fil och ost med låg fetthalt och utan socker. Det är också bra att vara sparsam med grädde när man bakar och lagar mat.

Källor: Från Sverige resp Livsmedelsverket

Foto: N. Buscher

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen