Hårt slag för svenska bönder

2023 03 31

Priset som bönderna får betalt för sin mjölk sänks i april med 57,2 öre per kilo mjölk, uppger Arla i ett pressmeddelande.

Arlas 8 500 mjölkbönder får nu nöja sig med 4,81 kronor per kilo mjölk.

– Det så kallade a contopriset för konventionell mjölk blir därmed 481,2 öre per kilo och 532,4 öre per kilo för ekologisk mjölk. Priserna hamnar därmed på ungefär samma nivåer som april förra året, framhåller mejerijätten.

Vädjar till svenska hushåll

Arla framhåller att de senaste  månadernas sänkningar av mjölkpriset beror på förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, både på de internationella mejerimarknaderna och i dagligvaruhandeln. 

Företaget uppger att de i nuläget inte kan betala bönderna mer än vad marknaden är beredd att betala.

– Jag förstår verkligen att många hushåll står inför en tuff ekonomisk situation, inte minst barnfamiljer med höga utgifter för mat. Samtidigt finns många hushåll som fortfarande har marginaler kvar och till dem kan vi bara vädja att fortsätta välja svenska mejeriprodukter.

–  Annars finns en risk att jakten efter den billigaste matkassen leder till att svenska gårdar tvingas lägga ner. Vill vi ha svensk mat på borden även i framtiden är det viktigt att bönderna kan få ersättning för sina kostnader som alltjämt är höga, säger Kai Gyllström, vd för Arla Sverige.

Fakta mjölk

- Mjölk är ett av de mest näringstäta livsmedlen som finns, också i förhållande till sin miljöpåverkan. Mjölk innehåller 18 av 22 av de näringsömnen vi behöver få i oss varje dag.

- Mjölk innehåller protein, mineraler och vitaminer. Mjölk och ost är våra viktigaste kalciumkällor, och ger oss även fosfor, vitamin B12 och riboflavin. 

- Mjölk är berikat med vitamin D, som många svenskar får i sig för lite av. Mager mjölk innehåller lika mycket vitaminer och mineraler som fet mjölk.

- Mjölk och mejeriprodukter innehåller mest mättat fett och bara lite av det nyttiga omättade fettet. Det bästa valet för hälsan är mjölk, fil och ost med låg fetthalt och utan socker. Det är också bra att vara sparsam med grädde när man bakar och lagar mat.

Källor: Från Sverige resp Livsmedelsverket

Foto: N. Buscher

Text: Redaktionen

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo. 

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

– Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen