SVERIGE: Hårt slag för pollenallergiker

2023 04 27

Pollensäsongen är här.

Många svenskar tampas med rinnande ögon och snuviga näsor.

Samtidigt kommer ett oroväckande besked för alla pollenallergiker.

Christer Jansson, professor i lung- och allergisjukdomar, varnar för att det råder brist på viktiga läkemedel mot både allergi och astma.

– Det är bekymmersamt att det är brist just när det behövs som mest, säger han till SVT Nyheter.

Enligt läkaren handlar det bland annat om följande läkemedel:

- Den receptfria nässprayen Dymista

- Vissa adrenalinpennor som används vid akut anafylaktisk allergichock

- Astmasprayen Innovair

- Ögondropparna Lomudal

- Flera läkemedel mot lungsjukdomar som förvärras av allergi

Svårt att byta

Allergiläkaren konstaterar att det oftast finns alternativ till de mediciner som man använder, men att det kan vara problematiskt att byta.

– Vissa av alternativen kräver recept. Ibland används de också på helt olika sätt och då behöver man få veta hur de ska användas korrekt, säger Christer Janson till SVT Nyheter.

Läkaren tror att flera orsaker kan ligga bakom den plötsliga läkemedelsbristen.

Det kan till exempel handla om att apoteken inte lagerhåller läkemedel på samma sätt som förut.

Christer Janson konstaterar att restnoteringar och brist på läkemedel blivit värre de senaste åren.

– Vi har inte haft de här problemen tidigare, säger han till SVT.

Drabbar många

Starten för pollensäsongen varierar från år till år.

I södra Sverige brukar björkpollensäsongen börja i mitten av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april.

I norra Sverige börjar den ännu lite senare.

Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många svenskar besväras av pollen.

– Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna pollenbesvär. De allra flesta reagerar på björkpollen och gräspollen.

– Antalet personer med pollenallergi har ökat, även om ökningen inte är lika stor under senare tid. Orsaken till ökningen är oklar, framhåller vårdguiden 1177.

Foto: T. Barbhuiya resp Freestocks

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen