SVERIGE: Hårt slag för pollenallergiker

2023 04 27

Pollensäsongen är här.

Många svenskar tampas med rinnande ögon och snuviga näsor.

Samtidigt kommer ett oroväckande besked för alla pollenallergiker.

Christer Jansson, professor i lung- och allergisjukdomar, varnar för att det råder brist på viktiga läkemedel mot både allergi och astma.

– Det är bekymmersamt att det är brist just när det behövs som mest, säger han till SVT Nyheter.

Enligt läkaren handlar det bland annat om följande läkemedel:

- Den receptfria nässprayen Dymista

- Vissa adrenalinpennor som används vid akut anafylaktisk allergichock

- Astmasprayen Innovair

- Ögondropparna Lomudal

- Flera läkemedel mot lungsjukdomar som förvärras av allergi

Svårt att byta

Allergiläkaren konstaterar att det oftast finns alternativ till de mediciner som man använder, men att det kan vara problematiskt att byta.

– Vissa av alternativen kräver recept. Ibland används de också på helt olika sätt och då behöver man få veta hur de ska användas korrekt, säger Christer Janson till SVT Nyheter.

Läkaren tror att flera orsaker kan ligga bakom den plötsliga läkemedelsbristen.

Det kan till exempel handla om att apoteken inte lagerhåller läkemedel på samma sätt som förut.

Christer Janson konstaterar att restnoteringar och brist på läkemedel blivit värre de senaste åren.

– Vi har inte haft de här problemen tidigare, säger han till SVT.

Drabbar många

Starten för pollensäsongen varierar från år till år.

I södra Sverige brukar björkpollensäsongen börja i mitten av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april.

I norra Sverige börjar den ännu lite senare.

Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många svenskar besväras av pollen.

– Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna pollenbesvär. De allra flesta reagerar på björkpollen och gräspollen.

– Antalet personer med pollenallergi har ökat, även om ökningen inte är lika stor under senare tid. Orsaken till ökningen är oklar, framhåller vårdguiden 1177.

Foto: T. Barbhuiya resp Freestocks

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen