JUST NU: Hårda reaktioner på regeringens budget

2022 11 08

Reaktionerna strömmar in från opposition och experter efter att regeringen presenterat sitt budgetförslag.

En som reagerat är V-toppen Clara Lindholm, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholm stad. Hon riktar skarp kritik mot att regeringen inte tagit hänsyn till önskemålet från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om höjda riktade statsbidrag med 20 miljarder.

Ökningen om 6 miljarder räcker inte, menar hon.

– Jag är i chock, rent ut sagt. Regeringen höjer statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder. Med dagens prisökningar hade det behövts minst 20 miljarder bara för att hålla samma nivå på välfärden som idag. Ett stålbad utan dess like väntar landets kommuner, framhåller Lindholm på Twitter.

Budgetens vinnare

Flera ekonomer pekar på att budgeten innehöll få överraskningar och överlag väldigt få åtgärder som hjälper hushållen här och nu.

– Den som väntade på något gott får vänta ett tag till, regeringens höstbudget innehöll inget direkt lördagsgodis. Vinnare är till exempel de som jobbpendlar, går på a-kassa, lyfter bostadsbidrag eller ska installera solceller, kommenterar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, också på Twitter.

"Kunnat presenteras av S"

Även bland moderata profiler har budgeten väckt kritiska röster.

– Budgeten hade lika gärna kunnat presenteras av en S-regering. Inga reformer. Ingen större nedskärning av ineffektiva subventioner. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt, uttrycker MUF:s tidigare förbundsordförande på samma plattform.

"Slaktar klimatet"

Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund har också svingat mot regeringen på sociala medier. Han är kritisk till vad han upplever som bortprioriteringar av klimatet. 

– Det är tydligt att klimat- och miljöslakten är inledd. En tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner. Det är nästan lika mycket som klimatbonusen för bilar kostar – som regeringen slopar med motiveringen att den är för dyr. Det handlar om prioriteringar, twittrar MP-ledaren.

Prioriterar "det riktigt viktiga"

Enligt regeringen har man i budgeten valt att prioritera “det viktiga” först, vilket skulle förklara att budgeten inte bjuder på några större överraskningar. 

En stor anledning är det oroliga säkerhetsläget runtom i Europa.

– För första gången på tolv år presenterar regeringen en budget som som har majoritet i riksdagen. Det behövs i oroliga tider. Vi har valt att lösa det riktigt viktiga först; stötta hushållen i tuffa tider och att satsa på brottsbekämpning, försvar och välfärd, framhäver närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på sociala medier.

"Värre innan det blir bättre"

På en presskonferens betonade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det "kommer att bli värre innan det blir bättre".

– Pessimismen hos svenska hushåll har inte varit så här stor på väldigt, väldigt länge, säger Svantesson.

– Det finns också stor osäkerhet kring inflationen. Om riksbanken kommer tvingas gå hårdare fram med räntehöjningar så kommer det att påverka konjunkturen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen