JUST NU: Hårda reaktioner på regeringens budget

2022 11 08

Reaktionerna strömmar in från opposition och experter efter att regeringen presenterat sitt budgetförslag.

En som reagerat är V-toppen Clara Lindholm, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholm stad. Hon riktar skarp kritik mot att regeringen inte tagit hänsyn till önskemålet från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om höjda riktade statsbidrag med 20 miljarder.

Ökningen om 6 miljarder räcker inte, menar hon.

– Jag är i chock, rent ut sagt. Regeringen höjer statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder. Med dagens prisökningar hade det behövts minst 20 miljarder bara för att hålla samma nivå på välfärden som idag. Ett stålbad utan dess like väntar landets kommuner, framhåller Lindholm på Twitter.

Budgetens vinnare

Flera ekonomer pekar på att budgeten innehöll få överraskningar och överlag väldigt få åtgärder som hjälper hushållen här och nu.

– Den som väntade på något gott får vänta ett tag till, regeringens höstbudget innehöll inget direkt lördagsgodis. Vinnare är till exempel de som jobbpendlar, går på a-kassa, lyfter bostadsbidrag eller ska installera solceller, kommenterar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, också på Twitter.

"Kunnat presenteras av S"

Även bland moderata profiler har budgeten väckt kritiska röster.

– Budgeten hade lika gärna kunnat presenteras av en S-regering. Inga reformer. Ingen större nedskärning av ineffektiva subventioner. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt, uttrycker MUF:s tidigare förbundsordförande på samma plattform.

"Slaktar klimatet"

Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund har också svingat mot regeringen på sociala medier. Han är kritisk till vad han upplever som bortprioriteringar av klimatet. 

– Det är tydligt att klimat- och miljöslakten är inledd. En tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner. Det är nästan lika mycket som klimatbonusen för bilar kostar – som regeringen slopar med motiveringen att den är för dyr. Det handlar om prioriteringar, twittrar MP-ledaren.

Prioriterar "det riktigt viktiga"

Enligt regeringen har man i budgeten valt att prioritera “det viktiga” först, vilket skulle förklara att budgeten inte bjuder på några större överraskningar. 

En stor anledning är det oroliga säkerhetsläget runtom i Europa.

– För första gången på tolv år presenterar regeringen en budget som som har majoritet i riksdagen. Det behövs i oroliga tider. Vi har valt att lösa det riktigt viktiga först; stötta hushållen i tuffa tider och att satsa på brottsbekämpning, försvar och välfärd, framhäver närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på sociala medier.

"Värre innan det blir bättre"

På en presskonferens betonade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det "kommer att bli värre innan det blir bättre".

– Pessimismen hos svenska hushåll har inte varit så här stor på väldigt, väldigt länge, säger Svantesson.

– Det finns också stor osäkerhet kring inflationen. Om riksbanken kommer tvingas gå hårdare fram med räntehöjningar så kommer det att påverka konjunkturen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen