JUST NU: Hårda reaktioner på regeringens budget

2022 11 08

Reaktionerna strömmar in från opposition och experter efter att regeringen presenterat sitt budgetförslag.

En som reagerat är V-toppen Clara Lindholm, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholm stad. Hon riktar skarp kritik mot att regeringen inte tagit hänsyn till önskemålet från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om höjda riktade statsbidrag med 20 miljarder.

Ökningen om 6 miljarder räcker inte, menar hon.

– Jag är i chock, rent ut sagt. Regeringen höjer statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder. Med dagens prisökningar hade det behövts minst 20 miljarder bara för att hålla samma nivå på välfärden som idag. Ett stålbad utan dess like väntar landets kommuner, framhåller Lindholm på Twitter.

Budgetens vinnare

Flera ekonomer pekar på att budgeten innehöll få överraskningar och överlag väldigt få åtgärder som hjälper hushållen här och nu.

– Den som väntade på något gott får vänta ett tag till, regeringens höstbudget innehöll inget direkt lördagsgodis. Vinnare är till exempel de som jobbpendlar, går på a-kassa, lyfter bostadsbidrag eller ska installera solceller, kommenterar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, också på Twitter.

"Kunnat presenteras av S"

Även bland moderata profiler har budgeten väckt kritiska röster.

– Budgeten hade lika gärna kunnat presenteras av en S-regering. Inga reformer. Ingen större nedskärning av ineffektiva subventioner. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt, uttrycker MUF:s tidigare förbundsordförande på samma plattform.

"Slaktar klimatet"

Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund har också svingat mot regeringen på sociala medier. Han är kritisk till vad han upplever som bortprioriteringar av klimatet. 

– Det är tydligt att klimat- och miljöslakten är inledd. En tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner. Det är nästan lika mycket som klimatbonusen för bilar kostar – som regeringen slopar med motiveringen att den är för dyr. Det handlar om prioriteringar, twittrar MP-ledaren.

Prioriterar "det riktigt viktiga"

Enligt regeringen har man i budgeten valt att prioritera “det viktiga” först, vilket skulle förklara att budgeten inte bjuder på några större överraskningar. 

En stor anledning är det oroliga säkerhetsläget runtom i Europa.

– För första gången på tolv år presenterar regeringen en budget som som har majoritet i riksdagen. Det behövs i oroliga tider. Vi har valt att lösa det riktigt viktiga först; stötta hushållen i tuffa tider och att satsa på brottsbekämpning, försvar och välfärd, framhäver närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på sociala medier.

"Värre innan det blir bättre"

På en presskonferens betonade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det "kommer att bli värre innan det blir bättre".

– Pessimismen hos svenska hushåll har inte varit så här stor på väldigt, väldigt länge, säger Svantesson.

– Det finns också stor osäkerhet kring inflationen. Om riksbanken kommer tvingas gå hårdare fram med räntehöjningar så kommer det att påverka konjunkturen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen