JUST NU: Hårda reaktioner på regeringens budget

2022 11 08

Reaktionerna strömmar in från opposition och experter efter att regeringen presenterat sitt budgetförslag.

En som reagerat är V-toppen Clara Lindholm, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholm stad. Hon riktar skarp kritik mot att regeringen inte tagit hänsyn till önskemålet från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om höjda riktade statsbidrag med 20 miljarder.

Ökningen om 6 miljarder räcker inte, menar hon.

– Jag är i chock, rent ut sagt. Regeringen höjer statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder. Med dagens prisökningar hade det behövts minst 20 miljarder bara för att hålla samma nivå på välfärden som idag. Ett stålbad utan dess like väntar landets kommuner, framhåller Lindholm på Twitter.

Budgetens vinnare

Flera ekonomer pekar på att budgeten innehöll få överraskningar och överlag väldigt få åtgärder som hjälper hushållen här och nu.

– Den som väntade på något gott får vänta ett tag till, regeringens höstbudget innehöll inget direkt lördagsgodis. Vinnare är till exempel de som jobbpendlar, går på a-kassa, lyfter bostadsbidrag eller ska installera solceller, kommenterar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, också på Twitter.

"Kunnat presenteras av S"

Även bland moderata profiler har budgeten väckt kritiska röster.

– Budgeten hade lika gärna kunnat presenteras av en S-regering. Inga reformer. Ingen större nedskärning av ineffektiva subventioner. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt, uttrycker MUF:s tidigare förbundsordförande på samma plattform.

"Slaktar klimatet"

Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund har också svingat mot regeringen på sociala medier. Han är kritisk till vad han upplever som bortprioriteringar av klimatet.

– Det är tydligt att klimat- och miljöslakten är inledd. En tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner. Det är nästan lika mycket som klimatbonusen för bilar kostar – som regeringen slopar med motiveringen att den är för dyr. Det handlar om prioriteringar, twittrar MP-ledaren.

Prioriterar "det riktigt viktiga"

Enligt regeringen har man i budgeten valt att prioritera “det viktiga” först, vilket skulle förklara att budgeten inte bjuder på några större överraskningar.

En stor anledning är det oroliga säkerhetsläget runtom i Europa.

– För första gången på tolv år presenterar regeringen en budget som som har majoritet i riksdagen. Det behövs i oroliga tider. Vi har valt att lösa det riktigt viktiga först; stötta hushållen i tuffa tider och att satsa på brottsbekämpning, försvar och välfärd, framhäver närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på sociala medier.

"Värre innan det blir bättre"

På en presskonferens betonade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det "kommer att bli värre innan det blir bättre".

– Pessimismen hos svenska hushåll har inte varit så här stor på väldigt, väldigt länge, säger Svantesson.

– Det finns också stor osäkerhet kring inflationen. Om riksbanken kommer tvingas gå hårdare fram med räntehöjningar så kommer det att påverka konjunkturen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen