Hård kritik mot SD – Röstade nej till stärkt skydd för journalister

2021 11 14

Sverigedemokraterna får nu hård kritik efter att som enda svenska parti röstat nej i en uppmärksammad omröstning i EU-parlamentet.

Efter mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta har kraven på förstärkt rättsskydd för journalister ökat i Europa och i torsdags hölls en stor omröstning i EU-parlamentet om att journalister och aktivister ska skyddas från så kallade strategiska rättsprocesser som går ut på att skrämma och tysta de drabbade.

SD de enda från Sverige som röstade nej

Förslaget gick igenom med en stor majoritet, 444 ja-röster mot 48 nej-röster och 75 ledamöter som lade ned sina röster. Alla svenska EU-politiker som röstade var för förslaget, utom Sverigedemokraterna som röstade emot.

– Samtliga svenska partier röstade ja förutom SD som röstade nej. Återigen röstar de emot att stärka de grundläggande rättigheterna i EU, framhåller Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir.

Sämst utveckling i Polen och Ungern

Hon betonar att Reportrar utan gränser konstaterar att det skett en dramatisk försämring av pressfriheten.

– Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har Polen och Ungern haft den sämsta utvecklingen i hela världen för demokratin de senaste tio åren. I dessa länder har högerkonservativa regeringar systematiskt monterat ned pressfriheten och demokratin. Gårdagens omröstning är ett bevis på vart Sverigedemokraterna står när det kommer till skydd av journalister och pressfriheten. Det äventyrar både vår yttrandefrihet och hela vår demokrati, anser Evin Incir (S).

Mördades 2017

När den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta mördades 2017 hade hon enligt Europaparlamentet 47 civilrättsliga och straffrättsliga förtalsstämningar mot sig. Parlamentet anser att rättsliga åtgärder som används för att tysta journalister och kritiska röster, så kallade strategiska rättegångar som även kallas för SLAPP:s, måste stoppas och det var vad omröstningen handlade om redovisar Europaportalen.

Vill motverka hot och hat

– Vi måste agera, det är bråttom. Ingen ska tystas genom strategiska rättegångar. De som riktar kritik ska inte behöva utsättas för hot och hat. Demokratin bygger ju på olika åsikter, sade den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken, enligt Europaportalen.

SD-ledamot svarar

SD-ledamoten Charlie Weimers förklarar varför SD röstade tvärtemot alla andra svenska partier i omröstningen.

– Resolutionen borde begränsats till att enbart skydda journalister och inte utvidgats till aktivistorganisationer, medieföretag, akademiker och NGOs, eller skydda alla medborgare, säger Charlie Weimers (SD) efter omröstningen till Europaportalen.

Skrämma och misskreditera

EU-parlamentet understryker att syftet med de så kallade strategiska rättegångar som blivit allt vanligare är att skrämma och misskreditera den åtalade.      

– Dessa rättegångar är ett slag i ansiktet mot de drabbade. Och de sker allt oftare i EU, säger Tiemo Wölken till Europaportalen.

Foto: Evin Incir FB

[yop_poll id="877"]

20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen


19 dec 2025

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen