Hård kritik mot SD – Röstade nej till stärkt skydd för journalister

2021 11 14

Sverigedemokraterna får nu hård kritik efter att som enda svenska parti röstat nej i en uppmärksammad omröstning i EU-parlamentet.

Efter mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta har kraven på förstärkt rättsskydd för journalister ökat i Europa och i torsdags hölls en stor omröstning i EU-parlamentet om att journalister och aktivister ska skyddas från så kallade strategiska rättsprocesser som går ut på att skrämma och tysta de drabbade.

SD de enda från Sverige som röstade nej

Förslaget gick igenom med en stor majoritet, 444 ja-röster mot 48 nej-röster och 75 ledamöter som lade ned sina röster. Alla svenska EU-politiker som röstade var för förslaget, utom Sverigedemokraterna som röstade emot.

– Samtliga svenska partier röstade ja förutom SD som röstade nej. Återigen röstar de emot att stärka de grundläggande rättigheterna i EU, framhåller Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir.

Sämst utveckling i Polen och Ungern

Hon betonar att Reportrar utan gränser konstaterar att det skett en dramatisk försämring av pressfriheten.

– Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har Polen och Ungern haft den sämsta utvecklingen i hela världen för demokratin de senaste tio åren. I dessa länder har högerkonservativa regeringar systematiskt monterat ned pressfriheten och demokratin. Gårdagens omröstning är ett bevis på vart Sverigedemokraterna står när det kommer till skydd av journalister och pressfriheten. Det äventyrar både vår yttrandefrihet och hela vår demokrati, anser Evin Incir (S).

Mördades 2017

När den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta mördades 2017 hade hon enligt Europaparlamentet 47 civilrättsliga och straffrättsliga förtalsstämningar mot sig. Parlamentet anser att rättsliga åtgärder som används för att tysta journalister och kritiska röster, så kallade strategiska rättegångar som även kallas för SLAPP:s, måste stoppas och det var vad omröstningen handlade om redovisar Europaportalen.

Vill motverka hot och hat

– Vi måste agera, det är bråttom. Ingen ska tystas genom strategiska rättegångar. De som riktar kritik ska inte behöva utsättas för hot och hat. Demokratin bygger ju på olika åsikter, sade den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken, enligt Europaportalen.

SD-ledamot svarar

SD-ledamoten Charlie Weimers förklarar varför SD röstade tvärtemot alla andra svenska partier i omröstningen.

– Resolutionen borde begränsats till att enbart skydda journalister och inte utvidgats till aktivistorganisationer, medieföretag, akademiker och NGOs, eller skydda alla medborgare, säger Charlie Weimers (SD) efter omröstningen till Europaportalen.

Skrämma och misskreditera

EU-parlamentet understryker att syftet med de så kallade strategiska rättegångar som blivit allt vanligare är att skrämma och misskreditera den åtalade.      

– Dessa rättegångar är ett slag i ansiktet mot de drabbade. Och de sker allt oftare i EU, säger Tiemo Wölken till Europaportalen.

Foto: Evin Incir FB

[yop_poll id="877"]

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 21

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 januari 2026

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner. 

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen