Hård kritik mot SD – Röstade nej till stärkt skydd för journalister

2021 11 14

Sverigedemokraterna får nu hård kritik efter att som enda svenska parti röstat nej i en uppmärksammad omröstning i EU-parlamentet.

Efter mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta har kraven på förstärkt rättsskydd för journalister ökat i Europa och i torsdags hölls en stor omröstning i EU-parlamentet om att journalister och aktivister ska skyddas från så kallade strategiska rättsprocesser som går ut på att skrämma och tysta de drabbade.

SD de enda från Sverige som röstade nej

Förslaget gick igenom med en stor majoritet, 444 ja-röster mot 48 nej-röster och 75 ledamöter som lade ned sina röster. Alla svenska EU-politiker som röstade var för förslaget, utom Sverigedemokraterna som röstade emot.

– Samtliga svenska partier röstade ja förutom SD som röstade nej. Återigen röstar de emot att stärka de grundläggande rättigheterna i EU, framhåller Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir.

Sämst utveckling i Polen och Ungern

Hon betonar att Reportrar utan gränser konstaterar att det skett en dramatisk försämring av pressfriheten.

– Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har Polen och Ungern haft den sämsta utvecklingen i hela världen för demokratin de senaste tio åren. I dessa länder har högerkonservativa regeringar systematiskt monterat ned pressfriheten och demokratin. Gårdagens omröstning är ett bevis på vart Sverigedemokraterna står när det kommer till skydd av journalister och pressfriheten. Det äventyrar både vår yttrandefrihet och hela vår demokrati, anser Evin Incir (S).

Mördades 2017

När den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta mördades 2017 hade hon enligt Europaparlamentet 47 civilrättsliga och straffrättsliga förtalsstämningar mot sig. Parlamentet anser att rättsliga åtgärder som används för att tysta journalister och kritiska röster, så kallade strategiska rättegångar som även kallas för SLAPP:s, måste stoppas och det var vad omröstningen handlade om redovisar Europaportalen.

Vill motverka hot och hat

– Vi måste agera, det är bråttom. Ingen ska tystas genom strategiska rättegångar. De som riktar kritik ska inte behöva utsättas för hot och hat. Demokratin bygger ju på olika åsikter, sade den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken, enligt Europaportalen.

SD-ledamot svarar

SD-ledamoten Charlie Weimers förklarar varför SD röstade tvärtemot alla andra svenska partier i omröstningen.

– Resolutionen borde begränsats till att enbart skydda journalister och inte utvidgats till aktivistorganisationer, medieföretag, akademiker och NGOs, eller skydda alla medborgare, säger Charlie Weimers (SD) efter omröstningen till Europaportalen.

Skrämma och misskreditera

EU-parlamentet understryker att syftet med de så kallade strategiska rättegångar som blivit allt vanligare är att skrämma och misskreditera den åtalade.      

– Dessa rättegångar är ett slag i ansiktet mot de drabbade. Och de sker allt oftare i EU, säger Tiemo Wölken till Europaportalen.

Foto: Evin Incir FB

[yop_poll id="877"]

2 december 2025

UPPGIFTER: Putin har satt mål – ska uppnås om 300 år

2025 12 02

Rysslands diktator har långsiktiga planer.

På tisdagen pågår förhandlingar mellan Vladimir Putin och USA:s sändebud Steve Witkoff i Kreml.

Men Putin är inte intresserad av fred, enligt uppgifter.

Hans mål ligger 300 år framåt i tiden.

”Har inget annat syfte i livet”

Den ukrainska journalisten Kristina Berdynskykh har bevakat kriget i Ukraina för en rad internationella medier de senaste åren.

Men några större förhoppningar om att förhandlingar ska leda till fred har hon inte.

Putin är bara intresserad av att gå till historien som en stor rysk erövrare, menar hon.

– Putin har inget annat syfte i livet än krig. Han funderar på hur han kommer att framställas i ryska historieböcker om 300 år, skriver Kristina Berdynskykh på X.

Enligt Putins långsiktiga och världsfrånvända synsätt kan han alltså bli historisk genom att återupprätta Rysslands ”storhet”, menar hon.

Att avsluta kriget och återgå till ryska inrikesfrågor är därför inte aktuellt, tror den ukrainska journalisten.

– Han kan inte återvända till Rysslands interna problem. Oavsett hur mycket territorium han vinner kommer han inte att sluta kriga om han inte stoppas, menar Kristina Berdynskykh.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Hoppas på evigt liv

Vladimir Putin har vid flera tillfällen visat sig vara besatt av rysk och ukrainsk historia, som han föga förvånande tolkar till sin egen fördel.

Den ryske diktatorn tycks också vara intresserad av att få leva så länge som möjligt.

I samband med ett besök i Peking diskuterade Putin möjligheten till evigt liv med sin kinesiska kollega Xi Jinping, vilket fångades upp av en mikrofon.

– Mänskliga organ kan ständigt transplanteras, till den grad att människor kan bli yngre, kanske till och med odödliga, sade Putin till Xi Jinping i samband med en militärparad, vilket The Guardian har rapporterat.

– Vid slutet av detta sekel kan människor leva till 150 års ålder, svarade den kinesiska diktatorn, enligt tidningen.

Putin tycks alltså vara besatt av det långsiktiga perspektivet – och övertygad om att han kommer att gå till historien som en ”stor rysk ledare”.

LÄS OCKSÅ: Ukraina väntar sig amerikanska vapen - för över 100 miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen