Hård kritik mot SD – Röstade nej till stärkt skydd för journalister

2021 11 14

Sverigedemokraterna får nu hård kritik efter att som enda svenska parti röstat nej i en uppmärksammad omröstning i EU-parlamentet.

Efter mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta har kraven på förstärkt rättsskydd för journalister ökat i Europa och i torsdags hölls en stor omröstning i EU-parlamentet om att journalister och aktivister ska skyddas från så kallade strategiska rättsprocesser som går ut på att skrämma och tysta de drabbade.

SD de enda från Sverige som röstade nej

Förslaget gick igenom med en stor majoritet, 444 ja-röster mot 48 nej-röster och 75 ledamöter som lade ned sina röster. Alla svenska EU-politiker som röstade var för förslaget, utom Sverigedemokraterna som röstade emot.

– Samtliga svenska partier röstade ja förutom SD som röstade nej. Återigen röstar de emot att stärka de grundläggande rättigheterna i EU, framhåller Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir.

Sämst utveckling i Polen och Ungern

Hon betonar att Reportrar utan gränser konstaterar att det skett en dramatisk försämring av pressfriheten.

– Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har Polen och Ungern haft den sämsta utvecklingen i hela världen för demokratin de senaste tio åren. I dessa länder har högerkonservativa regeringar systematiskt monterat ned pressfriheten och demokratin. Gårdagens omröstning är ett bevis på vart Sverigedemokraterna står när det kommer till skydd av journalister och pressfriheten. Det äventyrar både vår yttrandefrihet och hela vår demokrati, anser Evin Incir (S).

Mördades 2017

När den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta mördades 2017 hade hon enligt Europaparlamentet 47 civilrättsliga och straffrättsliga förtalsstämningar mot sig. Parlamentet anser att rättsliga åtgärder som används för att tysta journalister och kritiska röster, så kallade strategiska rättegångar som även kallas för SLAPP:s, måste stoppas och det var vad omröstningen handlade om redovisar Europaportalen.

Vill motverka hot och hat

– Vi måste agera, det är bråttom. Ingen ska tystas genom strategiska rättegångar. De som riktar kritik ska inte behöva utsättas för hot och hat. Demokratin bygger ju på olika åsikter, sade den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken, enligt Europaportalen.

SD-ledamot svarar

SD-ledamoten Charlie Weimers förklarar varför SD röstade tvärtemot alla andra svenska partier i omröstningen.

– Resolutionen borde begränsats till att enbart skydda journalister och inte utvidgats till aktivistorganisationer, medieföretag, akademiker och NGOs, eller skydda alla medborgare, säger Charlie Weimers (SD) efter omröstningen till Europaportalen.

Skrämma och misskreditera

EU-parlamentet understryker att syftet med de så kallade strategiska rättegångar som blivit allt vanligare är att skrämma och misskreditera den åtalade.

– Dessa rättegångar är ett slag i ansiktet mot de drabbade. Och de sker allt oftare i EU, säger Tiemo Wölken till Europaportalen.

Foto: Evin Incir FB

[yop_poll id="877"]

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen