Hård kritik mot SD – Röstade nej till stärkt skydd för journalister

2021 11 14

Sverigedemokraterna får nu hård kritik efter att som enda svenska parti röstat nej i en uppmärksammad omröstning i EU-parlamentet.

Efter mordet på den undersökande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta har kraven på förstärkt rättsskydd för journalister ökat i Europa och i torsdags hölls en stor omröstning i EU-parlamentet om att journalister och aktivister ska skyddas från så kallade strategiska rättsprocesser som går ut på att skrämma och tysta de drabbade.

SD de enda från Sverige som röstade nej

Förslaget gick igenom med en stor majoritet, 444 ja-röster mot 48 nej-röster och 75 ledamöter som lade ned sina röster. Alla svenska EU-politiker som röstade var för förslaget, utom Sverigedemokraterna som röstade emot.

– Samtliga svenska partier röstade ja förutom SD som röstade nej. Återigen röstar de emot att stärka de grundläggande rättigheterna i EU, framhåller Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir.

Sämst utveckling i Polen och Ungern

Hon betonar att Reportrar utan gränser konstaterar att det skett en dramatisk försämring av pressfriheten.

– Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har Polen och Ungern haft den sämsta utvecklingen i hela världen för demokratin de senaste tio åren. I dessa länder har högerkonservativa regeringar systematiskt monterat ned pressfriheten och demokratin. Gårdagens omröstning är ett bevis på vart Sverigedemokraterna står när det kommer till skydd av journalister och pressfriheten. Det äventyrar både vår yttrandefrihet och hela vår demokrati, anser Evin Incir (S).

Mördades 2017

När den grävande journalisten Daphne Caruana Galizia från Malta mördades 2017 hade hon enligt Europaparlamentet 47 civilrättsliga och straffrättsliga förtalsstämningar mot sig. Parlamentet anser att rättsliga åtgärder som används för att tysta journalister och kritiska röster, så kallade strategiska rättegångar som även kallas för SLAPP:s, måste stoppas och det var vad omröstningen handlade om redovisar Europaportalen.

Vill motverka hot och hat

– Vi måste agera, det är bråttom. Ingen ska tystas genom strategiska rättegångar. De som riktar kritik ska inte behöva utsättas för hot och hat. Demokratin bygger ju på olika åsikter, sade den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken, enligt Europaportalen.

SD-ledamot svarar

SD-ledamoten Charlie Weimers förklarar varför SD röstade tvärtemot alla andra svenska partier i omröstningen.

– Resolutionen borde begränsats till att enbart skydda journalister och inte utvidgats till aktivistorganisationer, medieföretag, akademiker och NGOs, eller skydda alla medborgare, säger Charlie Weimers (SD) efter omröstningen till Europaportalen.

Skrämma och misskreditera

EU-parlamentet understryker att syftet med de så kallade strategiska rättegångar som blivit allt vanligare är att skrämma och misskreditera den åtalade.      

– Dessa rättegångar är ett slag i ansiktet mot de drabbade. Och de sker allt oftare i EU, säger Tiemo Wölken till Europaportalen.

Foto: Evin Incir FB

[yop_poll id="877"]

19 september 2025

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen


19 sep 2026

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen