Banken och betalningstjänsten Klarna marknadsför sig som en garant för trygga och säkra köp.

Samtidigt har ett stort antal kunder blivit lurade av oseriösa nätbutiker som erbjuder Klarna som betalalternativ, rapporterar SVT.

Klarna har tidigare fått kritik för just detta, men trots det finns betalningstjänsten kvar på många av sajterna, enligt kanalen.

”Klarna ses som en trygghet”

Många konsumenter luras till att tro att en sajter är seriösa för att de har Klarna som betalningsalternativ.

Klarna finns på 23 av 41 sidor som anmälts till Konsumentverket i augusti, enligt SVT:s genomgång.

– Klarna ses som en trygghet. När Klarna finns som betalningsmottagare tycker konsumenterna att sajten är seriös, säger Christine Fransholm, konsumentvägledare på Sveriges konsumenter, till kanalen.

Det handlar ofta om dropshipping-sajter som skickar billiga varor.

Kunder blir ofta besvikna och vill returnera varorna, eftersom de håller dålig kvalitet. Det kan dock vara svårt om företaget i fråga inte samarbetar.

Anklagas för att inte ta ansvar

Även Klarna har ett ansvar eftersom kunden har rätt att invända mot kreditköp, men har kritiserats för att inte ta det ansvaret.

– Konsumenter som inte fått hjälp av företaget har vänt sig till Klarna. Då har Klarna inte tagit sin del i tvisten genom att exempelvis betala tillbaka pengarna eller ta bort betalningskrav, säger Christine Fransholm till kanalen.

Varit i blåsväder tidigare

Det här är alltså långt ifrån första gången som Klarna får kritik för att oseriösa företag kan använda deras tjänst som betalningsalternativ.

Tidigare i år rapporterade SR att antalet anmälningar mot Klarna till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, femdubblades mellan 2022-2023, och sedan fortsatte öka i början av 2024.

I många fall har anmälningarna handlat om varor som inte levererats eller som inte uppfyller den beskrivning som givits vid köpet.

– Det är anmärkningsvärt att i de flesta fall när det är de oseriösa företagen man varit i kontakt med, så är det med en betalning via Klarna, sade Maria Wiezell, konsumentvägledare hos Svenska konsumenter, till radiokanalen.

Klarna beklagar anmälningarna mot sajten, men understryker att anmälningarna måste utredas samt att det rör sig om ett problem för hela branschen, inte bara för Klarna.

Foto: Klarna

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen