Hård anklagelse mot Willys-koncernen

2023 04 03

Bristande konkurrens hos matleverantörer gör att matpriserna höjs.

Den anklagelsen kommer nu från oberoende livsmedelshandlare och riktas mot grossisten Dagab som sedan 2000 ingår i Axfoodskoncernen, där även den stora matbutiken Willys ingår.

Det rapporterar SVT.

Enda leverantören

Dagab är den enda leverantören som dessa handlare kan köpa in sina varor från.

En situation som bidrar till att driva upp priserna på mat, menar Bo Sandelin, ansvarig för den oberoende butiken Matdax i Västerhaninge.

– Vi har ju kallat oss fria handlare, men nu kan vi inte göra det längre, säger han till SVT.

Extrem prisökning på Eldorado och Garant

Tidigare köpte handlaren sina varor från Bergendahls. Bolaget köptes sedermera upp av just Dagab.

Därmed är det också det enda valet. Ica, Coop och Lidl säljer bara till sina egna livsmedelskedjor.

Dagabs egna varumärken Eldorado och Garant, som många säkert känner igen från Willys-butiker, står för uppemot 30 procent av hela sortimentet i Matdax.

– Prisnivån på egna varumärken har gått upp katastrofalt, upp till hundra procent, säger Bo Sandelin.

Slår ifrån sig

Dagab själva slår ifrån sig anklagelserna om att man skor sig på utomstående handlare. Att dessa inte skulle diskrimineras var ett krav från Konkurrensverket för att grossisten överhuvudtaget skulle få lov att ta över verksamheten från Bergendahl.

Enligt Dagab är konkurrensen alldeles för hård för att någonting sådant skulle vara möjligt, och villkoren till oberoende handlare sticker inte ut jämfört med deras egna livsmedelskedjor som Willys och Hemköp.

– Annars hade de inte kunnat konkurrera på marknaden som är väldigt präglad av prispress, säger Nicholas Petterson, vd för Dagab, till SVT.

"Ledande koncern"

Enligt Dagabs hemsida beskrivs Axfood som en “ledande koncern inom dagligvaruhandeln”.

Med en marknadsandel om cirka 20 procent är man näst störst på hela marknaden.

Förutom välkända Eldorado och Garant ingår exempelvis Mevolution, Såklart och Premier bland koncernens egna varumärken.

Och just EMV-varorna har skjutit i höjden i samband med att priserna generellt har blivit dyrare i Sverige.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har försäljningen tredubblats sedan 2004 och under 2021 utgjorde EMV mer än en fjärdedel av landets totala livsmedelsförsörjning.

– Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, sade Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR i november.

Trenden kommer att öka

Hon tillade att trenden är här för att stanna – och till och med öka ännu mer.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara.

LÄS MER: Nu kommer Willys nya besked om matpriserna

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen