09 okt 26

Hård anklagelse mot Willys-koncernen

2023 04 03

Bristande konkurrens hos matleverantörer gör att matpriserna höjs.

Den anklagelsen kommer nu från oberoende livsmedelshandlare och riktas mot grossisten Dagab som sedan 2000 ingår i Axfoodskoncernen, där även den stora matbutiken Willys ingår.

Det rapporterar SVT.

Enda leverantören

Dagab är den enda leverantören som dessa handlare kan köpa in sina varor från.

En situation som bidrar till att driva upp priserna på mat, menar Bo Sandelin, ansvarig för den oberoende butiken Matdax i Västerhaninge.

– Vi har ju kallat oss fria handlare, men nu kan vi inte göra det längre, säger han till SVT.

Extrem prisökning på Eldorado och Garant

Tidigare köpte handlaren sina varor från Bergendahls. Bolaget köptes sedermera upp av just Dagab.

Därmed är det också det enda valet. Ica, Coop och Lidl säljer bara till sina egna livsmedelskedjor.

Dagabs egna varumärken Eldorado och Garant, som många säkert känner igen från Willys-butiker, står för uppemot 30 procent av hela sortimentet i Matdax.

– Prisnivån på egna varumärken har gått upp katastrofalt, upp till hundra procent, säger Bo Sandelin.

Slår ifrån sig

Dagab själva slår ifrån sig anklagelserna om att man skor sig på utomstående handlare. Att dessa inte skulle diskrimineras var ett krav från Konkurrensverket för att grossisten överhuvudtaget skulle få lov att ta över verksamheten från Bergendahl.

Enligt Dagab är konkurrensen alldeles för hård för att någonting sådant skulle vara möjligt, och villkoren till oberoende handlare sticker inte ut jämfört med deras egna livsmedelskedjor som Willys och Hemköp.

– Annars hade de inte kunnat konkurrera på marknaden som är väldigt präglad av prispress, säger Nicholas Petterson, vd för Dagab, till SVT.

"Ledande koncern"

Enligt Dagabs hemsida beskrivs Axfood som en “ledande koncern inom dagligvaruhandeln”.

Med en marknadsandel om cirka 20 procent är man näst störst på hela marknaden.

Förutom välkända Eldorado och Garant ingår exempelvis Mevolution, Såklart och Premier bland koncernens egna varumärken.

Och just EMV-varorna har skjutit i höjden i samband med att priserna generellt har blivit dyrare i Sverige.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, har försäljningen tredubblats sedan 2004 och under 2021 utgjorde EMV mer än en fjärdedel av landets totala livsmedelsförsörjning.

– Det är ju ett sätt för kedjorna att profilera sig. Sedan betyder det också mycket för konsumenterna, att man har fått ett större utbud av prisvärda produkter att välja bland, sade Karin Bryndell, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, till SR i november.

Trenden kommer att öka

Hon tillade att trenden är här för att stanna – och till och med öka ännu mer.

– Vi kommer möta konsumenter med väldigt tunn plånbok. Bolåneräntor och energipriser har gått upp. Vi vet att de framåt kommer att leta extrapriser och då förmodligen även andra prisvärda alternativ som EMV kan vara.

LÄS MER: Nu kommer Willys nya besked om matpriserna

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen