JUST NU: Har lämnat in sin avskedsansökan – dörren öppen för M

2022 09 15

Statsminister Magdalena Andersson (S) har lämnat in sin avskedsansökan.

Klockan 11 var hon på plats i riksdagen för att träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet meddelade hon formellt sin begäran om entledigande.

– Jag har nyss varit hos talmannen och lämnat in min begäran om entledigande som statsminister. Jag kommer att leda en övergångsregering, säger Magdalena Andersson på en pressträff efter mötet.

Hon tillade:

– Jag kommer nu agera på ett sådant sätt att vi kan få ett ordnat maktskifte i Sverige. Den processen är redan i gång. 

Öppnar dörren för samarbete med M

Magdalena Andersson betonar återigen att Socialdemokraterna håller dörren öppen för ett samarbete med Moderaterna.

–  Jag har meddelat talmannen att om Moderaterna skulle komma på andra tankar och välja att vilja samarbeta med mig istället för att samarbeta med Sverigedemokraterna så står min dörr öppen för Ulf Kristersson, säger hon på pressträffen.

Övergångsregering

Efter att Magdalena Andersson meddelat sin avgång kommer hon att leda en övergångsregering fram till att riksdagen har godkänt talmannens förslag till ny statsminister.  

En övergångsregering sköter löpande frågor men brukar enligt praxis inte ta nya politiska initiativ.

En statsministeromröstning kommer att ske tidigast den 30 september.

Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern anmäla till riksdagen vilka personer som har utsetts till ministrar i regeringen.

Avger regeringsförklaring

När den nyvalda riksdagen har samlats och en ny statsminister har valts avger statsministern en regeringsförklaring i riksdagen.

I förklaringen berättar statsministern om den nya regeringens inriktning.

Regeringsskiftet sker formellt vid en så kallad konselj på slottet där kungen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Budgetförslag

Regeringen har sedan tre veckor på sig att lämna sin budgetproposition. En regering ledd av Ulf Kristersson måste således ha enats om en gemensam budget senast den 15 november.

Förhandlingar pågår i högerblocket

Enligt en källa med insyn i samtalen pågår det just nu ”skarpa förhandlingar” i högerblocket, rapporterar Aftonbladet. Samtliga fyra partier uppges delta i samtalen.

– Det är skarpa förhandlingar, de påbörjades redan igår men har förberetts under lång tid med ökad intensitet, säger källan till Aftonbladet.

Flera frågor har redan avhandlats.

– Energifrågan och kärnkraften är tydligt uppe på bordet, framhåller källan till tidningen.   

  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen