JUST NU: Har lämnat in sin avskedsansökan – dörren öppen för M

2022 09 15

Statsminister Magdalena Andersson (S) har lämnat in sin avskedsansökan.

Klockan 11 var hon på plats i riksdagen för att träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet meddelade hon formellt sin begäran om entledigande.

– Jag har nyss varit hos talmannen och lämnat in min begäran om entledigande som statsminister. Jag kommer att leda en övergångsregering, säger Magdalena Andersson på en pressträff efter mötet.

Hon tillade:

– Jag kommer nu agera på ett sådant sätt att vi kan få ett ordnat maktskifte i Sverige. Den processen är redan i gång. 

Öppnar dörren för samarbete med M

Magdalena Andersson betonar återigen att Socialdemokraterna håller dörren öppen för ett samarbete med Moderaterna.

–  Jag har meddelat talmannen att om Moderaterna skulle komma på andra tankar och välja att vilja samarbeta med mig istället för att samarbeta med Sverigedemokraterna så står min dörr öppen för Ulf Kristersson, säger hon på pressträffen.

Övergångsregering

Efter att Magdalena Andersson meddelat sin avgång kommer hon att leda en övergångsregering fram till att riksdagen har godkänt talmannens förslag till ny statsminister.  

En övergångsregering sköter löpande frågor men brukar enligt praxis inte ta nya politiska initiativ.

En statsministeromröstning kommer att ske tidigast den 30 september.

Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern anmäla till riksdagen vilka personer som har utsetts till ministrar i regeringen.

Avger regeringsförklaring

När den nyvalda riksdagen har samlats och en ny statsminister har valts avger statsministern en regeringsförklaring i riksdagen.

I förklaringen berättar statsministern om den nya regeringens inriktning.

Regeringsskiftet sker formellt vid en så kallad konselj på slottet där kungen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Budgetförslag

Regeringen har sedan tre veckor på sig att lämna sin budgetproposition. En regering ledd av Ulf Kristersson måste således ha enats om en gemensam budget senast den 15 november.

Förhandlingar pågår i högerblocket

Enligt en källa med insyn i samtalen pågår det just nu ”skarpa förhandlingar” i högerblocket, rapporterar Aftonbladet. Samtliga fyra partier uppges delta i samtalen.

– Det är skarpa förhandlingar, de påbörjades redan igår men har förberetts under lång tid med ökad intensitet, säger källan till Aftonbladet.

Flera frågor har redan avhandlats.

– Energifrågan och kärnkraften är tydligt uppe på bordet, framhåller källan till tidningen.   

  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

2023 12 05

Förtroendet för bankerna bland svenska kunder störtdyker.

Kundnöjdheten när det gäller lån och sparande fullkomligt rasar.

Det står klart när Svenskt Kvalitetsindex sammanställt sin studie om kundernas upplevelser av sina banker under oktober och november månad.

Ränteförändringar, inflation och ekonomisk osäkerhet bedöms vara faktorerna bakom raset.

– Det är klart att omvärldsfaktorer har en påverkan på kundupplevelsen i de här studierna, säger Johan Palmer, vd på Svenskt Kvalitetsindex, i ett pressutskick.

Servicefrågan viktig

Raset är som störst i frågan om fastighetslån – som går från ett nöjdhetsindex på 72,3 till 68,7.

Men även inom bolån, privatlån och sparande går siffrorna spikrakt nedåt.

– Vi ser att servicefrågor för branschen i stort nu har en mycket större inverkan på hur nöjda kunderna är än tidigare, säger Johan Palmer.

Bäst i klassen

Bäst i klassen inom privatlån är Länsförsäkringar Bank.

Även SBAB och Avanza utmärker sig positivt när det gäller bolån respektive sparande.

– Vi är otroligt stolta över att ännu en gång ha Sveriges nöjdaste kunder för både bolån och fastighetslån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar på bankens hemsida.

– Det här året har varit tufft för många hushåll och företag med hög inflation och kraftiga räntehöjningar. I dessa oroliga är det särskilt viktigt att vara tillgänglig, ge goda råd och bra service. Det tror jag har varit en stark bidragande faktor till det fina betyg som våra kunder ger oss, säger Mikael Inglander, VD på SBAB.

Sämst i klassen

Lika bra har det inte gått för alla banker.

Swedbank, Sveriges största privatbank med 3,7 miljoner kunder, hamnar i botten när det gäller bolån, privatlån samt sparande.

Enligt indexet pekar siffrorna på att kunderna är så missnöjda att banken har svårt att behålla dem.

– När vi ställer frågor om vad som är viktigt vid val av aktör så ser vi att faktorer som image och att en aktör varit med länge i branschen kommer högre upp på listan över viktiga attribut, säger Johan Palmer.

Samtliga listor

Här är Sveriges bästa banker för lån och sparande baserat på privatkunders kundnöjdhet i oktober och november.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

Fastighetslån

  1. SBAB (73,5)
  2. Handelsbanken (70,8)
  3. SEB (69,5)
  4. Nordea (69,1)
  5. Branschen (68,7)
  6. Swedbank (65,6)
  7. Övriga 63,9

Bolån

  1. SBAB (73,8)
  2. Länsförsäkringar Bank (73,1)
  3. Skandia (71,2)
  4. Övriga (71,0)
  5. Handelsbanken (65,7)
  6. Branschen (65,5)
  7. ICA Banken (65,3)
  8. SEB (64,7)
  9. Nordea (62,4)
  10. Danske bank (61,2)
  11. Swedbank (57,5)

Privatlån 

  1. Länsförsäkringar Bank (77,1)
  2. Lån & Spar bank (71,2)
  3. Handelsbanken (67,9)
  4. ICA Banken (67,7)
  5. Övriga (64,2)
  6. SEB (64,2)
  7. Branschen (64,1)
  8. Nordea (59,9)
  9. Swedbank (58,4)

Sparande

  1. Avanza (74,6)
  2. Skandia (73,1)
  3. Nordnet (73,1)
  4. Länsförsäkringar Bank (72,4)
  5. Handelsbanken (71,0)
  6. Branschen (67,0)
  7. Övriga (65,8)
  8. Nordea (64,8)
  9. SEB (61,9)
  10. Swedbank (58,0)

Källa. Svenskt Kvalitetsindex

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen


Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Svenska kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. 

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om  Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

-  Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay 

Text: Redaktionen