Här går Stefan Löfvens (S) väljarstöd upp i rök

2021 07 20

För andra natten i rad har ligister bränt upp bilar i Trollhättan.

I morse var det återigen en strålande sommarmorgon i de fagra trakterna väster och söder om Sveriges största sjö Vänern. Men för många invånare i Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet tog dagen en dyster vändning när de ännu en morgon kunde läsa i sin regionaltidning TTELA, tidigare Trollhättans Tidning - Elfsborgs Läns Allehanda, hur ligister bränt bilar i Trollhättan under natten.

ANALYS

Partiledardebatterna i Stockholm är viktiga men för många väljare är det i den praktiska vardagen som de politiska preferenserna formas och att vakna upp ännu en gång till nyheter om att ligister har eldat upp bilar, orsakat sprängningar eller avfyrat raketer mot bostäder sätter sina spår.

Tappat kontrollen

Att det sker en eller två gånger är en sak. Men om och om igen månad efter månad och år efter år är något helt annat. Det skapar en känsla av att polisen och samhället tappat kontrollen och att det är de kriminella ungdomsgängen som ställer och styr efter mörkrets inbrott.

Stefan Löfven, Socialdemokraterna och S-MP-regeringen är självklart bestörta över händelserna och det är inte de som har det operativa ansvaret på marken i Trollhättan utan det är Polisområde Fyrbodal i Polisregion Väst.

Vid frukostborden

Polisens och rättsväsendets ramar sätts emellertid av rikspolitikerna och även kommun- och regionpolitiker begränsas av partiledarnas och riksdagens beslut. Även om frustrationen är stor vid frukostborden i Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet så är det med andra ord i Stockholm som ansvaret vilar som mest – näst efter brottslingarna själva naturligtvis. Det är de som är skyldiga, de är de som bryter mot lagen och det är de som förstör livet för alla drabbade som får sina bilar uppeldade eller som skräms av raketer mitt i nattsömnen.

Dumheter

I sociala medier – där anständighet och vuxenhet sedan länge fallit bort – skrivs den ena osakligheten och dumheten efter den andra om statsministern och det säger mest om de som skriver dumheterna. Men hur som helst är det ändå statsminister Löfven och S-MP-regeringen som är de som främst kan styra Sveriges insatser mot brottsligheten.

Det råder ingen tvekan om att detta blir en av de hetaste potatisarna när det gäller kritik mot regeringen inför valet.

Sittande regerings fördel

Som sittande regering har man alltid en fördel både i debatten och i verkligheten inför ett val. Utspel och agerande får mycket stor uppmärksamhet när det kommer från en sittande statsminister och man kan dessutom genomföra förändringar i verkligheten. Med andra ord kan man från Regeringen Löfven räkna med betydligt större retoriskt fokus på brottsligheten fram till valet.

Rungande nej

På minussidan för statsministern finns samtidigt ett annat faktum – regeringen har suttit vid makten i 8 år när valspurten inleds. Frågan kommer då självklart att ställas varför de inte redan tidigare infört insatser som de efterfrågar i valkampanjen. Därmed inte sagt att S-MP-regeringen inte genomfört insatser mot brottsligheten under sina år vid makten – tvärtom har en hel del genomförts. Men frågan är om det är tillräckligt?

Löfvens största utmaning

Svenska folkets svar på den frågan kan mycket väl avgöra valet. I nuläget torde svaret vara ett rungande nej till och med från Socialdemokraternas egna väljare.

Stefan Löfven (S) har ett år på sig att övertyga de med rätta sannolikt skeptiska invånarna i Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet.

Det blir hans livs största valutmaning.

Foto: M. Hearne

[yop_poll id="384"]

04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen