Här finns Sveriges billigaste elnätsavgift

2024 11 12

Elnätsavgifterna har skjutit i höjden i Sverige.

Förra året gick flera nätbolag fram med rekordhöjningar av avgifterna och trenden har fortsatt under 2024.

Dyrast har det blivit i Ånge kommun, där Härjeåns nät är elleverantör.

Elnätsavgiften i kommunen ligger på 186,2 öre per kilowattimme. Siffran innebär att avgiften är fem gånger så stor som själva elkostnaden, rapporterar SVT med hänvisning till statistik från Nils Holgersson-gruppen och Konsumenternas energimarknadsbyrå.

I år har Härjeåns nät höjt elnätsavgiften med 33,85 procent.

– Det är mer än 11 000 kronor på ett år, man blir faktiskt lite chockad, säger en kund till tv-kanalen.

Billigast i Sverige

Den lägsta elnätsavgiften i Sverige hittas i Mölndals kommun i Västergötland. Elnätsavgiften i Mölndal ligger på 54.9 öre per kilowattimme – cirka 70 procent lägre än avgiften i Ånge.

Stora priskillnader

Elnätsavgiften är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

Priserna kan variera mycket beroende på vilket elnätsområde fastigheten ligger inom och hur stora kostnaderna det finns för att bygga och underhålla elnäten i det specifika området.

Elnätsmarknaden har kritiserats kraftigt de senaste åren. Kritiker pekar på att nätbolagen inte har några konkurrenter och därmed kan höja priserna utan att behöva oroa sig för att kunderna väljer en annan leverantör.

Nils Holgersson-gruppen, som bland annat kartlägger elkostnader i Sverige, anser att de stora prisskillnaderna är orimliga.

– Det är oroande med de kraftiga höjningarna och det är inte rimligt med så stora skillnader, där vi har svårt att se hur de stora skillnaderna är motiverade, säger Joachim Höggren, ordförande Nils Holgerssongruppen, i ett uttalande.

Fruktar nya höjningar

Joachim Höggren räknar med att elnätsavgifterna runt om i Sverige kommer bli ännu dyrare.

Han hänvisar till Energimarknadsinspektionens beslut om att höja intäktsramarna för samtlig av Sveriges drygt 170 elnätsbolag.

– I och med Energimarknadsinspektionens höjda intäktsramar om hissnande 100 miljarder kronor, så är nog tyvärr detta bara början, de 100 miljarderna ger elnätsbolagen utrymme att öka sina intäkter med cirka 40 procent fram till 2027, säger Höggren.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen