SVERIGE: Här blir det som varmast i påsk

2023 04 03

Svenska folket kan börja förbereda sig för en solig påskhelg.

Det indikerar den senaste väderprognosen.

Ett högtryck har dragit in över Sverige. Det har resulterat i en hel del sol och plusgrader i stora delar av landet de senaste dagarna.

Högtrycket ser ut att hålla i sig resten av veckan.

Svenska folket kan därmed räkna med en solig påskhelg.

– I stora drag ser högtrycket ut att hålla emot, så troligen även under påskhelgen, rapporterar SMHI.

Här blir det som varmast

Temperaturen kan stiga upp mot 10 grader på sina håll.

Varmast blir det i mellersta Sverige, uppger Expressen med hänvisning till väderinstitutet Storm.

– Svealand och södra Norrland är kanske där det blir mest sol och svagast vindar, säger Johan Groth, meteorolog på Storm, till tidningen.

Regn på torsdag

Personer som bor i södra Sverige kan dock behöva stålsätta sig för en del regn under skärtorsdagen. Ett nederbördsområde ser ut att dra in över södra Götaland.

På långfredagen beräknas dock regnrisken ha försvunnit.

Fredagen och helgen kommer sannolikt bjuda på idel soligt väder – från söder till norr.

– Då kan vi nog hitta tvåsiffriga temperaturer mitt på dagen på sina håll, kring 10 eller till och med 12 grader om det vill sig, säger Johan Groth till Expressen.

Kan skifta rejält

Påskens infaller vid olika tidpunkter från år till år.

Som tidigast kan påskdagen inträffa 22 mars och som senast 25 april.

Historiskt sett har påsken bjudit på ett skiftande väder.

År 2000 inföll påsken sent i april. Då bjöds svenska folket på ordentlig värme.

I småländska Målila uppmättes hela 26 grader.

Rekordkallt under kriget

Våren 1942 blev däremot rekordkall.

– Den extrema kyla som rådde under krigsvintern 1941/1942 fortsatte även under våren och påsken 1942 blev rekordkall i Götaland och Svealand, framhåller SMHI

Långfredagen inföll den 3 april.

– Denna dag noterades Svealands lägsta kända uppmätta apriltemperatur i Dalarna då både Grundforsen och Noppikoski uppmätte 31 minusgrader, skriver väderinstitutet.

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen