SVERIGE: Här blir det som varmast i påsk

2023 04 03

Svenska folket kan börja förbereda sig för en solig påskhelg.

Det indikerar den senaste väderprognosen.

Ett högtryck har dragit in över Sverige. Det har resulterat i en hel del sol och plusgrader i stora delar av landet de senaste dagarna.

Högtrycket ser ut att hålla i sig resten av veckan.

Svenska folket kan därmed räkna med en solig påskhelg.

– I stora drag ser högtrycket ut att hålla emot, så troligen även under påskhelgen, rapporterar SMHI.

Här blir det som varmast

Temperaturen kan stiga upp mot 10 grader på sina håll.

Varmast blir det i mellersta Sverige, uppger Expressen med hänvisning till väderinstitutet Storm.

– Svealand och södra Norrland är kanske där det blir mest sol och svagast vindar, säger Johan Groth, meteorolog på Storm, till tidningen.

Regn på torsdag

Personer som bor i södra Sverige kan dock behöva stålsätta sig för en del regn under skärtorsdagen. Ett nederbördsområde ser ut att dra in över södra Götaland.

På långfredagen beräknas dock regnrisken ha försvunnit.

Fredagen och helgen kommer sannolikt bjuda på idel soligt väder – från söder till norr.

– Då kan vi nog hitta tvåsiffriga temperaturer mitt på dagen på sina håll, kring 10 eller till och med 12 grader om det vill sig, säger Johan Groth till Expressen.

Kan skifta rejält

Påskens infaller vid olika tidpunkter från år till år.

Som tidigast kan påskdagen inträffa 22 mars och som senast 25 april.

Historiskt sett har påsken bjudit på ett skiftande väder.

År 2000 inföll påsken sent i april. Då bjöds svenska folket på ordentlig värme.

I småländska Målila uppmättes hela 26 grader.

Rekordkallt under kriget

Våren 1942 blev däremot rekordkall.

– Den extrema kyla som rådde under krigsvintern 1941/1942 fortsatte även under våren och påsken 1942 blev rekordkall i Götaland och Svealand, framhåller SMHI

Långfredagen inföll den 3 april.

– Denna dag noterades Svealands lägsta kända uppmätta apriltemperatur i Dalarna då både Grundforsen och Noppikoski uppmätte 31 minusgrader, skriver väderinstitutet.

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen