SVERIGE: Här blir det som varmast i påsk

2023 04 03

Svenska folket kan börja förbereda sig för en solig påskhelg.

Det indikerar den senaste väderprognosen.

Ett högtryck har dragit in över Sverige. Det har resulterat i en hel del sol och plusgrader i stora delar av landet de senaste dagarna.

Högtrycket ser ut att hålla i sig resten av veckan.

Svenska folket kan därmed räkna med en solig påskhelg.

– I stora drag ser högtrycket ut att hålla emot, så troligen även under påskhelgen, rapporterar SMHI.

Här blir det som varmast

Temperaturen kan stiga upp mot 10 grader på sina håll.

Varmast blir det i mellersta Sverige, uppger Expressen med hänvisning till väderinstitutet Storm.

– Svealand och södra Norrland är kanske där det blir mest sol och svagast vindar, säger Johan Groth, meteorolog på Storm, till tidningen.

Regn på torsdag

Personer som bor i södra Sverige kan dock behöva stålsätta sig för en del regn under skärtorsdagen. Ett nederbördsområde ser ut att dra in över södra Götaland.

På långfredagen beräknas dock regnrisken ha försvunnit.

Fredagen och helgen kommer sannolikt bjuda på idel soligt väder – från söder till norr.

– Då kan vi nog hitta tvåsiffriga temperaturer mitt på dagen på sina håll, kring 10 eller till och med 12 grader om det vill sig, säger Johan Groth till Expressen.

Kan skifta rejält

Påskens infaller vid olika tidpunkter från år till år.

Som tidigast kan påskdagen inträffa 22 mars och som senast 25 april.

Historiskt sett har påsken bjudit på ett skiftande väder.

År 2000 inföll påsken sent i april. Då bjöds svenska folket på ordentlig värme.

I småländska Målila uppmättes hela 26 grader.

Rekordkallt under kriget

Våren 1942 blev däremot rekordkall.

– Den extrema kyla som rådde under krigsvintern 1941/1942 fortsatte även under våren och påsken 1942 blev rekordkall i Götaland och Svealand, framhåller SMHI

Långfredagen inföll den 3 april.

– Denna dag noterades Svealands lägsta kända uppmätta apriltemperatur i Dalarna då både Grundforsen och Noppikoski uppmätte 31 minusgrader, skriver väderinstitutet.

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen