Här är Sveriges ”sämsta” företag

2024 03 14

Svenska folket har fått chansen att tycka till om företag i landet.

För femte året i rad har Reputation and Trust Analytics undersökt vilka företag som svenskarna anser har högs respektive lägst anseende.

Ikea toppar listan, även om möbeljätten minskat i anseende jämfört med förra undersökningen.

Det största tappet står dock el-biltillverkaren Tesla för.

–  När första mätningen i Sverige gjordes 2019 hade Tesla ett gott anseende och förra året låg de på plats sex på topplistan. Deras rating har rasat rejält i spåren av avtalskonflikten och minskat förtroende för Musk, och de ligger nu i stället på listan över företag med lägst anseende, säger Ingrid Landahl, grundare av Comma, experter på krishantering och företagskommunikation.

Sämst av alla

I den absoluta botten av listan hittas två företag: svenska Postnord och det kinesiska modeföretaget Shein.

Postnord landar på näst sista plats, medan kinesiska Shein tar bottenplaceringen och därmed rankas som det företag med allra lägst anseende.

Dåliga nyheter för modebolaget, enligt Helene Foxberg på Reputation & Trust Analytics.

– Ett lågt anseende påverkar faktorer som försäljning, möjligheten att rekrytera och att locka investerare. Det blir helt enkelt svårare och dyrare att driva verksamhet.

– Vi kan också se att anseendet blir allt viktigare för företagens långsiktiga framgång, säger hon.

Nya på listan  

Bland de tio lägst rankade företagen hittas även tre nykomlingar:  byggbolaget SBB, oljeföretaget Lundin Energy och klädjätten H&M.

– SBB har efter ett finansiellt stålbad och många turer i media kvalat in på den föga smickrande listan, Lundin Energy har röstats in igen, trots ny inriktning på förnybar energi och namnbyte till Orrön Energy AB, något som visar att den informationen inte nått allmänheten. Även H&M har dykt upp på listan även om de inte ligger sämst till, framhåller Reputation and Trust Analytics i ett uttalande.

Tydlig trend

En majoritet av företagen tappade i anseende i undersökningen. Trenden kan troligtvis kopplas till det allmänna världsläget, uppger Reputation and Trust Analytics.

– Dels handlar det om en mörkare syn på allt, dels om att det krävs mer av företagen för att vi ska lita på dem. Det är femte året i rad som mätningen genomförs och trenden är tydlig, skriver organisationen.

Så går undersökningen till

- Undersökningen bygger på vilka företag svenska folket spontant kommer att tänka på när de får frågan om vilka som har högt och lågt anseende.

- Därefter får respondenterna svara på frågor huruvida de kan tänka sig att söka jobb hos, investera i eller köpa företagets produkter och tjänster.

- På så sätt kan sambandet mätas mellan anseende, intressenters beteenden och företagets långsiktiga konkurrenskraft.

Källa: Reputation and Trust Analytics

Här är toppen och botten

Högst och lägst rankade företag:

Bild p toppen och botten frn mtningen Reputation and Trust

Foto: A. Research

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen