Här är Sveriges ”sämsta” företag

2024 03 14

Svenska folket har fått chansen att tycka till om företag i landet.

För femte året i rad har Reputation and Trust Analytics undersökt vilka företag som svenskarna anser har högs respektive lägst anseende.

Ikea toppar listan, även om möbeljätten minskat i anseende jämfört med förra undersökningen.

Det största tappet står dock el-biltillverkaren Tesla för.

– När första mätningen i Sverige gjordes 2019 hade Tesla ett gott anseende och förra året låg de på plats sex på topplistan. Deras rating har rasat rejält i spåren av avtalskonflikten och minskat förtroende för Musk, och de ligger nu i stället på listan över företag med lägst anseende, säger Ingrid Landahl, grundare av Comma, experter på krishantering och företagskommunikation.

Sämst av alla

I den absoluta botten av listan hittas två företag: svenska Postnord och det kinesiska modeföretaget Shein.

Postnord landar på näst sista plats, medan kinesiska Shein tar bottenplaceringen och därmed rankas som det företag med allra lägst anseende.

Dåliga nyheter för modebolaget, enligt Helene Foxberg på Reputation & Trust Analytics.

– Ett lågt anseende påverkar faktorer som försäljning, möjligheten att rekrytera och att locka investerare. Det blir helt enkelt svårare och dyrare att driva verksamhet.

– Vi kan också se att anseendet blir allt viktigare för företagens långsiktiga framgång, säger hon.

Nya på listan

Bland de tio lägst rankade företagen hittas även tre nykomlingar: byggbolaget SBB, oljeföretaget Lundin Energy och klädjätten H&M.

– SBB har efter ett finansiellt stålbad och många turer i media kvalat in på den föga smickrande listan, Lundin Energy har röstats in igen, trots ny inriktning på förnybar energi och namnbyte till Orrön Energy AB, något som visar att den informationen inte nått allmänheten. Även H&M har dykt upp på listan även om de inte ligger sämst till, framhåller Reputation and Trust Analytics i ett uttalande.

Tydlig trend

En majoritet av företagen tappade i anseende i undersökningen. Trenden kan troligtvis kopplas till det allmänna världsläget, uppger Reputation and Trust Analytics.

– Dels handlar det om en mörkare syn på allt, dels om att det krävs mer av företagen för att vi ska lita på dem. Det är femte året i rad som mätningen genomförs och trenden är tydlig, skriver organisationen.

Så går undersökningen till

- Undersökningen bygger på vilka företag svenska folket spontant kommer att tänka på när de får frågan om vilka som har högt och lågt anseende.

- Därefter får respondenterna svara på frågor huruvida de kan tänka sig att söka jobb hos, investera i eller köpa företagets produkter och tjänster.

- På så sätt kan sambandet mätas mellan anseende, intressenters beteenden och företagets långsiktiga konkurrenskraft.

Källa: Reputation and Trust Analytics

Här är toppen och botten

Högst och lägst rankade företag:

Foto: A. Research

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen