Här är Sverige bäst i EU

2022 10 24

Sverige är mest jämställt av samtliga EU-länder.

Det fastslår det Europeiska jämställdhetsinstitutets EIGE:s jämställdhetsindex som publicerades i dag.

Varje år betygsätts EU och medlemsstaterna på en skala från 1 till 100.

Ett land som får betyget 100 har uppnått full jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt EIGE:s kravställning.

Sverige toppar listan med 83,9 poäng före Danmark (77,8) och Nederländerna (77,3). Finland noterar 75,4 poäng och placerar sig på fjärde plats.

I botten av listan återfinns  Ungern (54,2), Rumänien (53,7) och Grekland (53,2).

EIGE mäter jämställdhet inom sex huvudområden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.

Sveriges utveckling

Sedan 2010 har Sverige poäng ökat med 3,8  – från 80.1 till 83,9 poäng.

– Ökningen beror främst på förbättringar inom makt- och tidsdomänerna, skriver EIGE.

Sveriges största utrymme för förbättringar finns inom kunskapsområdet (74,6 poäng).

– Där har landet lägst poäng jämfört med andra domäner, framhåller EIGE.

 Sveriges poäng har förbättrats mest inom makt-domänen (84,6 poäng) och är högst inom området hälsa (95,2 poäng).

Sviter från pandemin

I genomsnitt har poängsnittet för hela unionen ökat med 0,6 poäng jämfört med förra året.

Samtidigt finns det flera varningstecken.

– Det mest oroväckande är att poängen i år har minskat på flera områden för första gången sedan 2010, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele i ett pressmeddelande.

EIGE varnar för att negativa konsekvenser som en följd av coronapandemin hotar att bromsa jämställdhetsutvecklingen.

För första gången sedan jämställdhetsindexet infördes syns en minskning av poäng på flera viktiga områden; arbete, kunskap och hälsa.

– Allt fler kvinnor tenderar att tillbringa färre år i arbetslivet, vilket har en negativ inverkan på utsikterna när det gäller karriär och pension. Färre kvinnor än män deltog också i formell och informell utbildning under 2020. Eftersom covid-19 skapade ett aldrig tidigare skådat tryck på hälso- och sjukvården minskade jämställdheten i frågor om hälsostatus och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, framhåller EIGE.

– Detta måste man snarast titta närmare på. Vi har inte råd att glömma bort jämställdheten, betonar Carlien Scheele.

Hela listan

Jämställdhetsindex 2022 EU

Länder                       Poäng

Sverige                       83,9  

Danmark                   77,8

Nederländerna      77,3

Finland                       75,4

Frankrike                  75,1

Spanien                      74,6

Irland                          74,3

Belgien                       74,2

Luxemburg               73,5

Österrike                  68,8

Tyskland                   68.7

Slovenien                 67,5

Malta                         65,6

Italien                        65,0

Portugal                   62,8

Lettland                    61,4

Estland                      61,0

Kroatien                   60,7

Bulgarien                 60,7

Litauen                     60,6

Polen                         57,7

Cypern                     57,3

Tjeckien                   57,2

Slovakien                56,0

Ungern                     54,2

Rumänien               53,7

Grekland                 53,2

Genomsnitt EU: 68,6

Källa: Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen