Här är Sverige bäst i EU

2022 10 24

Sverige är mest jämställt av samtliga EU-länder.

Det fastslår det Europeiska jämställdhetsinstitutets EIGE:s jämställdhetsindex som publicerades i dag.

Varje år betygsätts EU och medlemsstaterna på en skala från 1 till 100.

Ett land som får betyget 100 har uppnått full jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt EIGE:s kravställning.

Sverige toppar listan med 83,9 poäng före Danmark (77,8) och Nederländerna (77,3). Finland noterar 75,4 poäng och placerar sig på fjärde plats.

I botten av listan återfinns Ungern (54,2), Rumänien (53,7) och Grekland (53,2).

EIGE mäter jämställdhet inom sex huvudområden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.

Sveriges utveckling

Sedan 2010 har Sverige poäng ökat med 3,8 – från 80.1 till 83,9 poäng.

– Ökningen beror främst på förbättringar inom makt- och tidsdomänerna, skriver EIGE.

Sveriges största utrymme för förbättringar finns inom kunskapsområdet (74,6 poäng).

– Där har landet lägst poäng jämfört med andra domäner, framhåller EIGE.

Sveriges poäng har förbättrats mest inom makt-domänen (84,6 poäng) och är högst inom området hälsa (95,2 poäng).

Sviter från pandemin

I genomsnitt har poängsnittet för hela unionen ökat med 0,6 poäng jämfört med förra året.

Samtidigt finns det flera varningstecken.

– Det mest oroväckande är att poängen i år har minskat på flera områden för första gången sedan 2010, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele i ett pressmeddelande.

EIGE varnar för att negativa konsekvenser som en följd av coronapandemin hotar att bromsa jämställdhetsutvecklingen.

För första gången sedan jämställdhetsindexet infördes syns en minskning av poäng på flera viktiga områden; arbete, kunskap och hälsa.

– Allt fler kvinnor tenderar att tillbringa färre år i arbetslivet, vilket har en negativ inverkan på utsikterna när det gäller karriär och pension. Färre kvinnor än män deltog också i formell och informell utbildning under 2020. Eftersom covid-19 skapade ett aldrig tidigare skådat tryck på hälso- och sjukvården minskade jämställdheten i frågor om hälsostatus och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, framhåller EIGE.

– Detta måste man snarast titta närmare på. Vi har inte råd att glömma bort jämställdheten, betonar Carlien Scheele.

Hela listan

Jämställdhetsindex 2022 EU

Länder Poäng

Sverige 83,9

Danmark 77,8

Nederländerna 77,3

Finland 75,4

Frankrike 75,1

Spanien 74,6

Irland 74,3

Belgien 74,2

Luxemburg 73,5

Österrike 68,8

Tyskland 68.7

Slovenien 67,5

Malta 65,6

Italien 65,0

Portugal 62,8

Lettland 61,4

Estland 61,0

Kroatien 60,7

Bulgarien 60,7

Litauen 60,6

Polen 57,7

Cypern 57,3

Tjeckien 57,2

Slovakien 56,0

Ungern 54,2

Rumänien 53,7

Grekland 53,2

Genomsnitt EU: 68,6

Källa: Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Höjning på väg för alla svenskar

2026 08 23

Efter halveringen av matmomsen har matpriserna sjunkit.

Snart kan det dock återigen bli dyrare.

Det uppger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Han hänvisar till den utbredda torkan kring Panamakanalen och i floder runt om i Europa samt energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

Tillsammans kan faktorerna pressa upp inflationen och i synnerhet matpriserna.

– Det är väl en källa till oro att det här kommer att slå på livsmedelspriserna framöver, säger Persson till Sveriges Radio.

Vin, kaffe och metaller

Vattennivåerna i Panamakanalen har sjunkit kraftigt på grund av torka. Situationen väntas förvärras ytterligare av väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

I september kommer färre fartyg att passera genom kanalen. Det riskerar att leda till högre fraktkostnader för flera varor som Sverige importerar från Sydamerika.

– Vi importerar en hel del saker från Latinamerika, exempelvis koppar från Chile, men även frukt och nötter från Sydamerika. Vin, kaffe, metaller och även andra råvaror är input in i svensk industri, säger Mattias Persson.

LÄS MER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Riksbanken kan tvingas agera

Swedbanks chefsekonom beskriver utvecklingen som en del av ett större mönster som gör världshandeln mer sårbar. Han hänvisar till att extrema väderhändelser blir vanligare, vilket leder till större svängningar i inflation och räntor.

I sitt senaste penningpolitiska beslut flaggade Riksbanken för en höjning av styrräntan före årsskiftet.

– Sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår. Skulle den oväntat höga inflationen under sommaren vara inledningen på en större och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken i en stramare riktning, uppgav centralbanken.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström varnar för att styrräntan kan höjas en till två gånger i närtid.

– Utsikterna styrs till stor del av utvecklingen i Mellanöstern och trycket i svensk ekonomi och hur bra det går. Riskbilden är att det blir en höjning eller två mot bakgrund av situationen i Mellanöstern, säger han till Di.

LÄS MER: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

”Vi är i krig” – grannland rasar mot USA

2026 08 23

– Man ligger i krig när man blir attackerad. Vi har blivit attackerade.

Det säger Kanadas premiärminister Mark Carney efter att USA:s president Donald Trump beordrat 50-procentiga handelstullar på flera kanadensiska varor. De nya tullarna omfattar kanadensiska varor till ett värde av cirka 20 miljarder dollar, enligt amerikanska myndigheter.

Nu svarar Kanada med att dra sig ur handelssamtalen med USA.

I ett tal till nationen meddelar Carney att Kanada befinner sig i handelskrig med USA.

Kanada förbereder nu motåtgärder mot Vita husets nya tullar.

Och svaret kommer att bli kraftfullt, uppger Carney.

– Kanada kommer att matcha Vita husets nya tullar dollar för dollar för att skydda kanadensiska arbetare, bönder, familjer och företag, säger han.

Blev droppen

Den kanadensiske premiärministern lägger skulden på USA för de kollapsade förhandlingarna. Enligt Carney har Kanada gjort flera eftergifter – bland annat återinfört amerikansk sprit i butiker och erbjudit sig att slopa tullarna på amerikanskt stål.

Samtidigt ska Vita huset ha krävt fler eftergifter. USA ska bland annat ha försökt begränsa Kanadas möjligheter till handelsavtal med andra länder, vilket fick bägaren att rinna över, rapporterar Reuters.

–USA har lagt fram nya villkor som var oekonomiska och orättvisa och som skulle ha försvagat Kanadas position. Det väckte också tvivel om hur tillförlitligt ett eventuellt avtal skulle vara. Kort sagt: USA begärde för mycket och erbjöd för lite, säger Carney.

LÄS MER: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Vita huset slår tillbaka

Kanadas vedergällningstullar kommer att träda i kraft den 8 september.

USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer slår tillbaka mot grannlandet.

– Det är en missad möjlighet för Kanada att samarbeta med USA, säger han enligt Reuters.

– Nu går vi vidare med åtgärder som ett svar på kanadensiska vedergällningar. De har alltid erbjudits det bästa avtalet, och de hade chansen att få ett ännu bättre avtal, men de tackade nej, fortsätter Greer.

ANDRA LÄSER: RYSKA MYNDIGHETER: Moskva kan inte skyddas

Foto: Official White House Photo by Patrick Witty

Text: Redaktionen