Här är Sverige bäst i EU

2022 10 24

Sverige är mest jämställt av samtliga EU-länder.

Det fastslår det Europeiska jämställdhetsinstitutets EIGE:s jämställdhetsindex som publicerades i dag.

Varje år betygsätts EU och medlemsstaterna på en skala från 1 till 100.

Ett land som får betyget 100 har uppnått full jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt EIGE:s kravställning.

Sverige toppar listan med 83,9 poäng före Danmark (77,8) och Nederländerna (77,3). Finland noterar 75,4 poäng och placerar sig på fjärde plats.

I botten av listan återfinns Ungern (54,2), Rumänien (53,7) och Grekland (53,2).

EIGE mäter jämställdhet inom sex huvudområden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.

Sveriges utveckling

Sedan 2010 har Sverige poäng ökat med 3,8 – från 80.1 till 83,9 poäng.

– Ökningen beror främst på förbättringar inom makt- och tidsdomänerna, skriver EIGE.

Sveriges största utrymme för förbättringar finns inom kunskapsområdet (74,6 poäng).

– Där har landet lägst poäng jämfört med andra domäner, framhåller EIGE.

Sveriges poäng har förbättrats mest inom makt-domänen (84,6 poäng) och är högst inom området hälsa (95,2 poäng).

Sviter från pandemin

I genomsnitt har poängsnittet för hela unionen ökat med 0,6 poäng jämfört med förra året.

Samtidigt finns det flera varningstecken.

– Det mest oroväckande är att poängen i år har minskat på flera områden för första gången sedan 2010, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele i ett pressmeddelande.

EIGE varnar för att negativa konsekvenser som en följd av coronapandemin hotar att bromsa jämställdhetsutvecklingen.

För första gången sedan jämställdhetsindexet infördes syns en minskning av poäng på flera viktiga områden; arbete, kunskap och hälsa.

– Allt fler kvinnor tenderar att tillbringa färre år i arbetslivet, vilket har en negativ inverkan på utsikterna när det gäller karriär och pension. Färre kvinnor än män deltog också i formell och informell utbildning under 2020. Eftersom covid-19 skapade ett aldrig tidigare skådat tryck på hälso- och sjukvården minskade jämställdheten i frågor om hälsostatus och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, framhåller EIGE.

– Detta måste man snarast titta närmare på. Vi har inte råd att glömma bort jämställdheten, betonar Carlien Scheele.

Hela listan

Jämställdhetsindex 2022 EU

Länder Poäng

Sverige 83,9

Danmark 77,8

Nederländerna 77,3

Finland 75,4

Frankrike 75,1

Spanien 74,6

Irland 74,3

Belgien 74,2

Luxemburg 73,5

Österrike 68,8

Tyskland 68.7

Slovenien 67,5

Malta 65,6

Italien 65,0

Portugal 62,8

Lettland 61,4

Estland 61,0

Kroatien 60,7

Bulgarien 60,7

Litauen 60,6

Polen 57,7

Cypern 57,3

Tjeckien 57,2

Slovakien 56,0

Ungern 54,2

Rumänien 53,7

Grekland 53,2

Genomsnitt EU: 68,6

Källa: Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen