Här är Sverige bäst i EU

2022 10 24

Sverige är mest jämställt av samtliga EU-länder.

Det fastslår det Europeiska jämställdhetsinstitutets EIGE:s jämställdhetsindex som publicerades i dag.

Varje år betygsätts EU och medlemsstaterna på en skala från 1 till 100.

Ett land som får betyget 100 har uppnått full jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt EIGE:s kravställning.

Sverige toppar listan med 83,9 poäng före Danmark (77,8) och Nederländerna (77,3). Finland noterar 75,4 poäng och placerar sig på fjärde plats.

I botten av listan återfinns  Ungern (54,2), Rumänien (53,7) och Grekland (53,2).

EIGE mäter jämställdhet inom sex huvudområden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.

Sveriges utveckling

Sedan 2010 har Sverige poäng ökat med 3,8  – från 80.1 till 83,9 poäng.

– Ökningen beror främst på förbättringar inom makt- och tidsdomänerna, skriver EIGE.

Sveriges största utrymme för förbättringar finns inom kunskapsområdet (74,6 poäng).

– Där har landet lägst poäng jämfört med andra domäner, framhåller EIGE.

 Sveriges poäng har förbättrats mest inom makt-domänen (84,6 poäng) och är högst inom området hälsa (95,2 poäng).

Sviter från pandemin

I genomsnitt har poängsnittet för hela unionen ökat med 0,6 poäng jämfört med förra året.

Samtidigt finns det flera varningstecken.

– Det mest oroväckande är att poängen i år har minskat på flera områden för första gången sedan 2010, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele i ett pressmeddelande.

EIGE varnar för att negativa konsekvenser som en följd av coronapandemin hotar att bromsa jämställdhetsutvecklingen.

För första gången sedan jämställdhetsindexet infördes syns en minskning av poäng på flera viktiga områden; arbete, kunskap och hälsa.

– Allt fler kvinnor tenderar att tillbringa färre år i arbetslivet, vilket har en negativ inverkan på utsikterna när det gäller karriär och pension. Färre kvinnor än män deltog också i formell och informell utbildning under 2020. Eftersom covid-19 skapade ett aldrig tidigare skådat tryck på hälso- och sjukvården minskade jämställdheten i frågor om hälsostatus och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, framhåller EIGE.

– Detta måste man snarast titta närmare på. Vi har inte råd att glömma bort jämställdheten, betonar Carlien Scheele.

Hela listan

Jämställdhetsindex 2022 EU

Länder                       Poäng

Sverige                       83,9  

Danmark                   77,8

Nederländerna      77,3

Finland                       75,4

Frankrike                  75,1

Spanien                      74,6

Irland                          74,3

Belgien                       74,2

Luxemburg               73,5

Österrike                  68,8

Tyskland                   68.7

Slovenien                 67,5

Malta                         65,6

Italien                        65,0

Portugal                   62,8

Lettland                    61,4

Estland                      61,0

Kroatien                   60,7

Bulgarien                 60,7

Litauen                     60,6

Polen                         57,7

Cypern                     57,3

Tjeckien                   57,2

Slovakien                56,0

Ungern                     54,2

Rumänien               53,7

Grekland                 53,2

Genomsnitt EU: 68,6

Källa: Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen