Här är Sverige bäst i EU

2022 10 24

Sverige är mest jämställt av samtliga EU-länder.

Det fastslår det Europeiska jämställdhetsinstitutets EIGE:s jämställdhetsindex som publicerades i dag.

Varje år betygsätts EU och medlemsstaterna på en skala från 1 till 100.

Ett land som får betyget 100 har uppnått full jämställdhet mellan kvinnor och män, enligt EIGE:s kravställning.

Sverige toppar listan med 83,9 poäng före Danmark (77,8) och Nederländerna (77,3). Finland noterar 75,4 poäng och placerar sig på fjärde plats.

I botten av listan återfinns  Ungern (54,2), Rumänien (53,7) och Grekland (53,2).

EIGE mäter jämställdhet inom sex huvudområden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.

Sveriges utveckling

Sedan 2010 har Sverige poäng ökat med 3,8  – från 80.1 till 83,9 poäng.

– Ökningen beror främst på förbättringar inom makt- och tidsdomänerna, skriver EIGE.

Sveriges största utrymme för förbättringar finns inom kunskapsområdet (74,6 poäng).

– Där har landet lägst poäng jämfört med andra domäner, framhåller EIGE.

 Sveriges poäng har förbättrats mest inom makt-domänen (84,6 poäng) och är högst inom området hälsa (95,2 poäng).

Sviter från pandemin

I genomsnitt har poängsnittet för hela unionen ökat med 0,6 poäng jämfört med förra året.

Samtidigt finns det flera varningstecken.

– Det mest oroväckande är att poängen i år har minskat på flera områden för första gången sedan 2010, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele i ett pressmeddelande.

EIGE varnar för att negativa konsekvenser som en följd av coronapandemin hotar att bromsa jämställdhetsutvecklingen.

För första gången sedan jämställdhetsindexet infördes syns en minskning av poäng på flera viktiga områden; arbete, kunskap och hälsa.

– Allt fler kvinnor tenderar att tillbringa färre år i arbetslivet, vilket har en negativ inverkan på utsikterna när det gäller karriär och pension. Färre kvinnor än män deltog också i formell och informell utbildning under 2020. Eftersom covid-19 skapade ett aldrig tidigare skådat tryck på hälso- och sjukvården minskade jämställdheten i frågor om hälsostatus och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, framhåller EIGE.

– Detta måste man snarast titta närmare på. Vi har inte råd att glömma bort jämställdheten, betonar Carlien Scheele.

Hela listan

Jämställdhetsindex 2022 EU

Länder                       Poäng

Sverige                       83,9  

Danmark                   77,8

Nederländerna      77,3

Finland                       75,4

Frankrike                  75,1

Spanien                      74,6

Irland                          74,3

Belgien                       74,2

Luxemburg               73,5

Österrike                  68,8

Tyskland                   68.7

Slovenien                 67,5

Malta                         65,6

Italien                        65,0

Portugal                   62,8

Lettland                    61,4

Estland                      61,0

Kroatien                   60,7

Bulgarien                 60,7

Litauen                     60,6

Polen                         57,7

Cypern                     57,3

Tjeckien                   57,2

Slovakien                56,0

Ungern                     54,2

Rumänien               53,7

Grekland                 53,2

Genomsnitt EU: 68,6

Källa: Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen


SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen