JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Den obehagliga fem-i-topp-listan över Sveriges vanligaste dödsorsaker visar att coronaviruset kommer på femte plats.

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen