JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Den obehagliga fem-i-topp-listan över Sveriges vanligaste dödsorsaker visar att coronaviruset kommer på femte plats.

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen


27okt2025

SJ mörkar 100 miljoner kronor

2025 10 27

SJ håller uppgifter om tågförsening hemliga.

Tågen i Sverige är ofta sena.

Det skapar ibland problem för resenärerna, som kan ha rätt till ersättning från tågbolaget.

– Om tåget du reser med blir försenat har du, om inte annat anges i våra resevillkor, rätt till förseningsersättning, uppger SJ.

Sveriges statliga tågbolag SJ vill inte avslöja hur många resenärer som faktiskt får ersättning och inte heller sina kostnader som är relaterade till tågförseningar.

Det handlar, enligt SJ, om affärshemligheter, rapporterar SvD.

Endast 20 procent

Under 2024 var nästan 1,5 miljoner resenärer berättigade ersättning från SJ, på grund av förseningar, visar en analys från techbolaget Klimra.

Officiell statiskt visar att endast 300 000 personer har fått ersättning.

Det motsvarar omkring 20 procent av alla resenärer som varit berättigade ersättning.

– Vi har räknat konservativt så om något är den verkliga siffran nog högre, säger Klimras marknadschef Theodor Lindfors, till SvD.

LÄS OCKSÅ: “Markant ökning” – Postnord går ut med ny varning

100 miljoner kronor

Enligt analysen har det sparat SJ närmare 100 miljoner kronor under 2024.

En siffra som SJ inte vill kommentera eller redovisa underlag för.

– Vi har medvetet gjort det mycket enkelt för våra kunder att ansöka om ersättning vid förseningar. I linje med såväl den svenska som internationella standarden i resebranschen görs dock inte dessa betalningar proaktivt, uppger SJ:s kommunikatör Peter Krameus, till tidningen.

Rätt till ersättning

Reglerna för ersättning vid tågförseningar varierar beroende på flera faktorer.

- Om du reser eller ska resa med ett tåg som går en längre sträcka och blir försenad så hjälper vi dig att så snart som möjligt nå din slutdestination.

- Om förseningen är 60 minuter eller mer har du rätt att få assistans i form av förtäring och logi under förutsättning att detta är praktiskt genomförbart.

- Du har även rätt att avbryta din resa och få pengarna tillbaka.

- Om du tänker resa med ett tåg som går en kortare sträcka och tåget befaras bli minst 20 minuter sent kan du använda ett annat skäligt färdmedel och få ersättning för det.

Källa: SJ

LÄS OCKSÅ: Hit reser svenska folket på höstlovet

Foto: SJ AB

Text: Redaktionen


27okt2025

Hela Europa varnas – ”bör vara beredda”

2025 10 27

Europa varnas till förberedelse för ett ”annorlunda krig”.

Varningen kommer från Estlands president Alar Karis.

Ryssland har under de senaste två månaderna kränkt luftrummet i flera av Natos medlemsländer.

Senast i förra veckan genom att flyga över Litauens och Estlands luftrum.

Den estniske presidenten varnar nu Europa för att detta är Rysslands sätt att föra krig.

– Jag tror att Ryssland skapar oro överallt. Dessa drönare finns redan i Danmark och på andra platser, så vi bör alla vara beredda på ett annorlunda krig, säger Alar Karis, till Newsweek.

Tror inte på någon traditionell attack från Ryssland

Alar Taris menar att kriget i Ukraina är ett krig mot hela Europa.

– Det är vår angelägenhet och det här kriget i Ukraina, det är inte bara ett krig mot Ukraina, det är mot Europa, det är mot hela västvärlden, säger den estniska presidenten, rapporterar nyhetsmagasinet.

Han menar att Putin ständigt testar Europa och Nato i en form av hybridkrig.

– Putin testar hela tiden, det här är ett hybridkrig. Det finns också GPS-störning och så vidare. Det är vad Ryssland gör, säger Alar Taris.

– Jag tror inte att Ryssland kommer att attackera ett Natoland eller något annat land i Europa, men vi måste ändå vara beredda att avskräcka, men Ryssland kommer inte testa artikel 5 på något land.

LÄS MER: Rysslands plötsliga öppning – ”nära en lösning” på kriget

Trump arbetar för fredsavtal

USA:s president Donald Trump har strävat efter ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina sedan starten av sin mandatperiod i början av året.

Men inget avtal har kommit till stånd, trots flera försök.

– Trump berättade för reportrar ombord på Air Force One på lördagen att han bara skulle söka ett möte med Putin om han trodde att han kunde gå därifrån med ett avtal, uppger Newsweek.

Alar Taris tror inte på Putin

Estlands president tror inte att en överenskommelse kommer att nås.

Han tror helt enkelt att Putin inte vill nå ett fredsavtal.

– Det är väldigt svårt att förutsäga vad som är nästa steg, men en sak är säker. Ukraina vill ha fred, vi vill ha fred, alla vill ha fred, men det vill inte Putin, säger Alar Karis.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen