Här är skattesänkningarna som S-MP-regeringen vill genomföra

2021 09 29

– Det kommer bli pengar i plånboken för vanligt folk, säger finansminister Magdalena Andersson (S) som presenterar kraftiga skattesänkningar på över 10 miljarder kronor som gynnar 7,5 miljoner svenskar.

För första gången presenterar nu Regeringen Löfven en budget under mandatperioden utan medverkan av L och C även om de båda partierna till stor del varit med i bakgrundsarbetet.

Tre skattesänkningar             

Ett av budgetens största nummer är tre rejäla skattesänkningar på hela 10,5 miljarder för följande tre grupper:

🔸 Sänkt skatt för alla löntagare med fokus på låg- och medelinkomsttagare. För en enskild löntagare innebär det sänkt skatt med 1 320 kronor vilket tillsammans med skattesänkningen i januari ger 2 820 kronor i sänkt skatt för de flesta löntagare under 2022.

🔸 Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning med cirka 1 000 kronor per månad. Det gör att den gruppen inte längre betalar mer i skatt än vanliga löntagare.  

🔸 Sänkt skatt för avgiften till a-kassan återinförs vilket innebär sänkt skatt med 400 kronor per år för medlemmar i a-kassan.

Hjälper ekonomiskt svaga

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) är glad över skattesänkningen för sjuka.

– Det är en stor förändring för en grupp som har det väldigt tufft ekonomiskt, säger hon.

V ger tummen upp

Även V är nöjda.

– Det är bra att man tar bort skatteklyftan mellan de kroniskt sjuka och de som har turen att vara friska, säger V:s ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson till SVT.

Förslagen ingår i budgeten för 2022 som presenteras den 20 september. Totalt skall budgeten innehålla satsningar på 74 miljarder kronor.

ANALYS

Budgeten är en av de allra största i svensk historia. 74 miljarder i satsningar är enormt mycket jämfört med de 10-25 miljarder som annars ofta varit fallet.

Relevant synpunkt

En relevant synpunkt är varför regeringen satsar så här mycket pengar i ett läge där ekonomin ändå är på kraftig uppgång. Finansministerns svar är att man fortfarande behöver stimulera ekonomin. Sannolikt har även Centerpartiet pressat på för att få igenom skattesänkningarna.

Det kommer positiva signaler både från V och C vilket indikerar att S-MP-regeringen har goda möjligheter att få igenom sin budget framöver även om det inte är helt klart ännu.

Foto: Regeringskansliet

[yop_poll id="564"]

21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen