Här är skattesänkningarna som S-MP-regeringen vill genomföra

2021 09 29

– Det kommer bli pengar i plånboken för vanligt folk, säger finansminister Magdalena Andersson (S) som presenterar kraftiga skattesänkningar på över 10 miljarder kronor som gynnar 7,5 miljoner svenskar.

För första gången presenterar nu Regeringen Löfven en budget under mandatperioden utan medverkan av L och C även om de båda partierna till stor del varit med i bakgrundsarbetet.

Tre skattesänkningar

Ett av budgetens största nummer är tre rejäla skattesänkningar på hela 10,5 miljarder för följande tre grupper:

Sänkt skatt för alla löntagare med fokus på låg- och medelinkomsttagare. För en enskild löntagare innebär det sänkt skatt med 1 320 kronor vilket tillsammans med skattesänkningen i januari ger 2 820 kronor i sänkt skatt för de flesta löntagare under 2022.

Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning med cirka 1 000 kronor per månad. Det gör att den gruppen inte längre betalar mer i skatt än vanliga löntagare.

Sänkt skatt för avgiften till a-kassan återinförs vilket innebär sänkt skatt med 400 kronor per år för medlemmar i a-kassan.

Hjälper ekonomiskt svaga

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) är glad över skattesänkningen för sjuka.

– Det är en stor förändring för en grupp som har det väldigt tufft ekonomiskt, säger hon.

V ger tummen upp

Även V är nöjda.

– Det är bra att man tar bort skatteklyftan mellan de kroniskt sjuka och de som har turen att vara friska, säger V:s ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson till SVT.

Förslagen ingår i budgeten för 2022 som presenteras den 20 september. Totalt skall budgeten innehålla satsningar på 74 miljarder kronor.

ANALYS

Budgeten är en av de allra största i svensk historia. 74 miljarder i satsningar är enormt mycket jämfört med de 10-25 miljarder som annars ofta varit fallet.

Relevant synpunkt

En relevant synpunkt är varför regeringen satsar så här mycket pengar i ett läge där ekonomin ändå är på kraftig uppgång. Finansministerns svar är att man fortfarande behöver stimulera ekonomin. Sannolikt har även Centerpartiet pressat på för att få igenom skattesänkningarna.

Det kommer positiva signaler både från V och C vilket indikerar att S-MP-regeringen har goda möjligheter att få igenom sin budget framöver även om det inte är helt klart ännu.

Foto: Regeringskansliet

[yop_poll id="564"]

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen