Här är skattesänkningarna som S-MP-regeringen vill genomföra

2021 09 29

– Det kommer bli pengar i plånboken för vanligt folk, säger finansminister Magdalena Andersson (S) som presenterar kraftiga skattesänkningar på över 10 miljarder kronor som gynnar 7,5 miljoner svenskar.

För första gången presenterar nu Regeringen Löfven en budget under mandatperioden utan medverkan av L och C även om de båda partierna till stor del varit med i bakgrundsarbetet.

Tre skattesänkningar             

Ett av budgetens största nummer är tre rejäla skattesänkningar på hela 10,5 miljarder för följande tre grupper:

🔸 Sänkt skatt för alla löntagare med fokus på låg- och medelinkomsttagare. För en enskild löntagare innebär det sänkt skatt med 1 320 kronor vilket tillsammans med skattesänkningen i januari ger 2 820 kronor i sänkt skatt för de flesta löntagare under 2022.

🔸 Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning med cirka 1 000 kronor per månad. Det gör att den gruppen inte längre betalar mer i skatt än vanliga löntagare.  

🔸 Sänkt skatt för avgiften till a-kassan återinförs vilket innebär sänkt skatt med 400 kronor per år för medlemmar i a-kassan.

Hjälper ekonomiskt svaga

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) är glad över skattesänkningen för sjuka.

– Det är en stor förändring för en grupp som har det väldigt tufft ekonomiskt, säger hon.

V ger tummen upp

Även V är nöjda.

– Det är bra att man tar bort skatteklyftan mellan de kroniskt sjuka och de som har turen att vara friska, säger V:s ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson till SVT.

Förslagen ingår i budgeten för 2022 som presenteras den 20 september. Totalt skall budgeten innehålla satsningar på 74 miljarder kronor.

ANALYS

Budgeten är en av de allra största i svensk historia. 74 miljarder i satsningar är enormt mycket jämfört med de 10-25 miljarder som annars ofta varit fallet.

Relevant synpunkt

En relevant synpunkt är varför regeringen satsar så här mycket pengar i ett läge där ekonomin ändå är på kraftig uppgång. Finansministerns svar är att man fortfarande behöver stimulera ekonomin. Sannolikt har även Centerpartiet pressat på för att få igenom skattesänkningarna.

Det kommer positiva signaler både från V och C vilket indikerar att S-MP-regeringen har goda möjligheter att få igenom sin budget framöver även om det inte är helt klart ännu.

Foto: Regeringskansliet

[yop_poll id="564"]

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen