Här är skatten som höjs – om S vinner valet

2024 06 04

I måndags tog finansminister Elisabeth Svantesson (M) emot betänkandet ”Förenkla och förbättra!”.

Kommittén har haft i uppdrag att komma med förslag på nya skatteregler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

I betänkandet föreslår man en rad förslag som ska förenkla regelverket och innebära mindre administration.

Socialdemokraterna startade utredningen under sin tid vid makten.

Sveriges före detta finansminister tillika Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg är nöjd med förslagen som presenteras.

– Jag tror att hundra procent blir vinnare på en förenkling, säger han till Di.

Damberg riktar dock även kritik mot systemet. S-politikern anser att ett mer generöst system innebär skattelättnader för de allra rikaste i samhället samtidigt som regeringen nedprioriterar välfärden och vården.

Om S återtar makten lovar Damberg att motverka utvecklingen genom att höja kapitalskatten – det vill säga skatt på kapital såsom skatt på utdelningar, ränteinkomster och kapitalvinster, exempelvis skatt på eventuell vinst vid försäljning av aktier.

Kapitalskatten uppgår vanligtvis till 30 procent, men om S får bestämma ska den skruvas upp.

– Det är ingen hemlighet att vi skulle vilja ha en översyn av skattesystemet på det sättet att vi tycker att kapitalskatterna bör justeras upp något för att vi har också stora grupper som betalar mycket mer i skatt, säger Mikael Damberg till tidningen.

Fakta: Nya skatteregler för fåmansföretag

Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag föreslår i betänkandet bland annat:

  • en ny modell för beräkning av gränsbeloppet som bland annat innebär att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare, att alla får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag, att dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag och att alla delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget
  • ett gemensamt takbelopp för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst
  • att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående och därför inte påverkar en delägares beskattning
  • att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen