Kommittén har haft i uppdrag att komma med förslag på nya skatteregler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna.

I betänkandet föreslår man en rad förslag som ska förenkla regelverket och innebära mindre administration.

Socialdemokraterna startade utredningen under sin tid vid makten.

Sveriges före detta finansminister tillika Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg är nöjd med förslagen som presenteras.

– Jag tror att hundra procent blir vinnare på en förenkling, säger han till Di.

Damberg riktar dock även kritik mot systemet. S-politikern anser att ett mer generöst system innebär skattelättnader för de allra rikaste i samhället samtidigt som regeringen nedprioriterar välfärden och vården.

Om S återtar makten lovar Damberg att motverka utvecklingen genom att höja kapitalskatten – det vill säga skatt på kapital såsom skatt på utdelningar, ränteinkomster och kapitalvinster, exempelvis skatt på eventuell vinst vid försäljning av aktier.

Kapitalskatten uppgår vanligtvis till 30 procent, men om S får bestämma ska den skruvas upp.

– Det är ingen hemlighet att vi skulle vilja ha en översyn av skattesystemet på det sättet att vi tycker att kapitalskatterna bör justeras upp något för att vi har också stora grupper som betalar mycket mer i skatt, säger Mikael Damberg till tidningen.

Fakta: Nya skatteregler för fåmansföretag

Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag föreslår i betänkandet bland annat:

• en ny modell för beräkning av gränsbeloppet som bland annat innebär att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare, att alla får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag, att dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag och att alla delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget
• ett gemensamt takbelopp för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst
• att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående och därför inte påverkar en delägares beskattning
• att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Under de senaste åren har diskussionen om den svenska kronans roll i landet gått varm.

Vissa anser att den bör bytas ut mot euron, medan andra gärna ser kronan som svensk valuta även framöver.

På måndagen kommer ett glädjande besked för de som tror på kronan, som stärks ordentligt gentemot dollarn och euron.

Det rapporterar Dagens industri.

Så handlas valutan

Kronan har på måndagen stärkts med 11 öre gentemot dollarn och med 9 öre mot euron.

En dollar handlas nu för 10,42 svenska kronor, vilket kan jämföras med mot slutet av mars då den handlades för 11,03 kronor.

Samtidigt handlas en euro för 11,34 kronor, en siffra som i slutet av mars var 11,76 kronor.

Därför stärks kronan

Under måndagen har nya siffror kommit in om både svensk och amerikansk ekonomi.

Inköpschefsindexet för den svenska industrin kom in högre än väntat, vilket skickar positiva signaler för ekonomin.

Samtidigt har inköpschefsindex för den amerikanska industrin kommit in svagt, vilket ledde till att dollarn försvagades.

Positivt för riksbanken

Kronförstärkningen är välkomnat för riksbanken som har varnat för att en svag svensk valuta kan innebära en risk vad gäller fortsatta räntesänkningar.

Utvecklingen ger mer trygghet för att den svenska centralbanken ska kunna sänka räntan utan att kronan tar för mycket stryk.

– När vi bedömer inflationsutsikterna behöver vi även väga in den internationella ekonomiska utvecklingen som påverkar den svenska ekonomin via flera olika kanaler, däribland växelkursen, har riksbankschef Erik Thedéen sagt tidigare.

Mer positiva vindar

Det blåser mer positiva vindar i svensk ekonomi efter flera år av konstanta orosmoln.

Inflationstrycket fortsätter att falla och kronan stärks, vilket utgör positiva förutsättningar för fortsatta räntesänkningar framåt hösten.

– Som jag framhållit tidigare: det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som fäller avgörandet i våra beslut, understryker Thedéen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen