Här är SD:s regeringsbesked inför 2022

2021 05 09

Ödmjukhet, tillit och respektfullt samarbete var nyckelord när SD:s partiledning idag gav besked om sin inställning i regeringsfrågan 2022.

– Det är alldeles för tidigt att innan svenska folket gått till val redan nu börja tala i termer om ultimativa krav om hur regeringar ska se ut, hur statsrådsposter ska fördelas, vilka specifika avtal som behöver finnas mellan olika partier som ska ingå i ett framtida regeringsunderlag och under vilka villkor man är beredd att samarbeta, inledde partiledare Jimmie Åkesson presskonferensen.

– Sverige har riktigt allvarliga problem framhöll Jimmie och räknade upp kriminaliteten, segregationen, invandringen, integrationen, arbetslösheten och välfärden. Insikten om dessa allvarliga problem måste ligga i botten när vi hanterar frågan om hur en regering bör se ut efter nästa val, betonade Jimmie.

– Därför är det med respekt för den insikten som jag vill signalera att vi tar regeringsfrågan på största allvar och kommer hantera den utifrån det, säger SD-ledaren. Han förklarade att ett samarbete mellan partier som delar samma problemanalys måste bygga på följande:

✅ Kompromissvilja

✅ Respekt för att olikheter finns

✅ Tillit till att man är överens om att Sverige ska göras bättre

– Vi kommer göra allt vi kan för att vara en god samarbetspartner som håller fast vid överenskommelser. Vår ambition är inte att skapa oreda och kaos. Tvärtom, vi vill vara en konstruktiv och central partner som man kan lita på. Vårt ingångsvärde är att de partier som tillsammans avser rösta fram en statsministerkandidat bör gå in i ett samarbete på lika villkor - där inflytandet fördelas utifrån varje partis storlek. Statsrådsposter har aldrig varit ett självändamål för oss. Det avgörande är politiskt innehåll och inriktning, säger Jimmie Åkesson.

SD betonade även att om man inte ingår i regeringen så ställer det extra höga krav på ett förtroendefullt samarbete. Jimmie (SD) underströk att Sverige skulle vara förtjänt av en majoritetsregering vilket skulle öka reformkraften betydligt. Han tog januariavtalet som ett varnande exempel på motsatsen.

ANALYS

SD:s besked är exakt det besked som på bästa sätt främjar ett framtida M-KD-SD-samarbete med möjlig medverkan av L. Inga hårda krav, inga tuffa ord och inga negativa ingångsvärden gentemot de tilltänkta samarbetspartierna.

Istället var ödmjukhet, tillit och respekt ingångsvärdet i SD-ledarens besked om ett framtida samarbete med i första hand M och KD. Jimmies besked idag ökar sannolikheten för att ett eventuellt M-KD-SD-styre med möjlig medverkan av Liberalerna blir framgångsrikt. Det var även ett välkommet besked för M och KD men en besvikelse för de som möjligen hade väntat sig en rad strama krav vilket hade försämrat partiernas chans till samarbete. Sammantaget ökar dagens SD-besked även sannolikheten för M-KD-SD och eventuellt L att vinna valet 2022 eftersom det fokuserar på samarbete och respekt för partiernas olikheter.

[yop_poll id="12"]
20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen